Aftonbladet – 8 februari 1838, sida 1

England. NordA merikanska tidningar från NewYork af den 27 December hafva till London medfört vigtiga underrättelser från Canada. Insurrektionen i Nedra Canida har fått en svår stöt: genom tvenne nederlag, dem insurgenterne lidit vid St. Eustsche och Grand Brult, och hvilka åtminstone haft till närmaste följd, att de icke mera förmådde hålla fältet. Enligt Montreal Courisr, hade trupperna under general Colbornes befäl, bestående af tvenne infanteriregementen, samt något kavalleri oeh artilleri, d. ; 14 December gjort ett anfall på den lilla sta-:! iden St. Eustache, hvilkea innehades af insur-: genterna. Under det artilleriet rigtade sin eld mot kyrkan och de på den befästade kyrko-; gården posterade insurgenterne, gjorde infanteriet en rörelse åt sidan, för att afskära dem reträtten. Snart stod icke blott kyrkan i brand, ! utan äfven prestgården samt ett nunnekloster, : hvilka voro belägna tätt vid kyrkan och blifvit: befästade af insurgenterne. Sextio af dessa sed-! nare åppgifvas hafva emkommit i sjelfva drabb-: ningen, men 100 funno döden i dsn brinnande kyrkan, från hvilken Evgelsmännen afskuro dem reträtten. Mer än 120 insurgenter blefvo fångna. Deras styrka uppgifves hafva varit 1000, man, då Engelsmännen nalkades staden, men I häraf skola 700 gripit till flykten, innan striden! börjades, så att de, som försvarade sig på kyr-kogården, blott utgjorde 300. Staden stacks i brand af Engelsmännen. och mer än hälften brann ned. Soldaterna antände alla hus, hvilkas ägare voro misstänkta för radikalism. Se-dan St. Eustache kå detta sätt blifvit expedieradt, satte sig general Colberne med trupperna i rörelse emet Grand Brul, eller, såsom det äfven kal-: j1as, St. Benoit. Då Engelsmännen nalkades stader, motte dem en hop insurgenter med hvita : jtlaggor, och orbjödo sig att kapitulera. General. :Colborne svarade dem, att de enda vilkor han! I kunde sntaga, vore att de gåfvo sig på nid och onåd, och utlefvererade sina chefer. Då trupjperna kommo till Grand Bruld, funno de der; 200 insurgenter, hvilka nedlade vapen och seIng kun fingo gå hvart de behagade. Anförarne kunde de icke utlemna, emedan desse redan genom flykten sökt sin säkerhet. De Engelske j lojalisterne, som voro med general Colborne, satte eld på staden, hvilken helt och hållet jemnades med marken, Af Canadensernas anförare föll doktor Chenier på kyrkogården i St. Eustache, och Aumery Girsud, som förde befälet i Grand Brul, sköt sig sjelf för pannan, belle än att falia i Engelsmännens händer, hvilka vore nära att taga honom. Doktor Nelson, som greps i en skog af Engelska lojalister, har dött i fangelset, såsom det heter, af de strapaser, han utstått under sin flykt. I Öhta Canada bafva Engelsmännen väl drifvit eu skara insurgenter, 400 man stark, från deras position vid ett ställe, kaliadt Scottland, men hufvudanföraren, doktor Mackenzie, har med em hop felk och 300 NordAmerikanska volontärer, starkt förskansat sig på en nära Niagara liggande ö, Navy Island, der ham har flera fältstycken och en mängd vapen. På Föremta Staternas gräns vid Buffalo samlade sig, oaktadt van Burens neutralitetsförklaring, änuu flera frivillige, för att skynda till Mackenzies hjelp. Hans ställning skall vara ganska fördelaktig, så att det ej tros möjligt att drnfva bor nom ur densamma med milissoldater, de euda guvernören i Öira Canada har till sin aisposition, sedan han innan insurrektionens utbrott skickat alla sina reguliera trupper till geueral I Colbornes i Nedra Canada undsättning. Mac-I kenzis hade utfärdat ea proklamation, hva:i han: Tlofrar hvar och en frivillig, som stöter till hans fanor, 300 acres jord, och för öfvigt sätter wit! pris af 500 L. på guvernören Sir Francis Heads hufvud, samt befaller att skona rojalisterues egendom. Guvernoreu har deremot lotvat alls a Isom nedlägga vapen, fullkomlig amnassti och ger I uaral Colborae har i Montreal låtit försätta ii Ifrihet 20 personer, hvilka voro anklagade och dömda will döden för högförräderi. SUK TN — Den fsna, under hvilken Mackerzie strider, fär den Fransyska wefärgade, med tvenne stjernor uti, en för Öfra och en för Nedra Cai nada. I Undeorhusets session d. 22 stad PP oalack!