Aftonbladet – 7 februari 1838, sida 2

skyldigt till kränkning af våra rättigheter, så är det vår pligt att använda alla medel,, hvaröfver vi kunna disponera, att förhindra dylika kränkningar, och ej mera vända oss tll en korporation, hvilken visat sig så fieutlig emot Canadensernas frihet. — 2:o Som vi, till vårs friheters upprätthållande endast kunna rökna på vär egen enoergi och våra grannars deltagande, så böre vi, genom en strång sparsamhet i våra enstilda utgifter, genom undervisningens, åker. brukets och de inhemska manufakturernas befordran, samt genom handelns utvidgande söks besegra de svårigheter, som kunna resa sig vår väg. I denna, som i andra församlingar, beslöts dessutom, efter de För-nta staternas ex:mpr vid dylika tillfällen, att afhålla sig från sådan: artiklar, af hvilka afgifter uppburos, dem ministrarne pårskna, såsom kaffe, the och framfoöi allt rom och brännvin. För hvarje galon rom betalas en shilling och och för hvarje galon bränvin en shilling och 6 pence; konsumtionen är betydlig, emedan 100,000 galoner rom och 250.000 galoner geuevre och bränvin årligen införas, och således skulle, i fall patrioternes afsigt lyckades och dessa drycker ersattes genom inhemsk gia och wisky, skattkammaren lida en betydlig förlust. — Man har för öfrigt icke stadnat vid bletta beslut; Pspineau och andre inflyrelserike deputerade a partiet bearbetade landet, stiftade sällskaper och filialsällskaper, och sörjde med ett ord för, at afgörandets stund icke fann dem oberedda. Detta parti, som man, i anseende till des: härkomst, kan kalla det Fiansyska, utgör ungefar 3,-delar af hela Nedra Canadas folkmangd. Antalets fördel är utan jemförelse på folkets el. ler patrioternas sida. Om man än ville antaga, att de icke ha att vänta mågot direkt understöd fån de Förenade staterna, så skola de likväl sannolikt erkålla sådant från andra håll, isynnerhet från innevånarne i Nya Skottland, Newfoundland och Prins Edwards-ön, hvilka, likasom Camadenserne, synes ha tröttnat vid beroendet af England. Afven Nya Braunschwsig, der det kommit till stridigheter med guveinören, emedan han visat sig fiendtlig emot folket: ivtressen, torde ej bli efier, och folkmängden : sila dessa länder, tillika med den i Canada, ut gör tillsammans icke mindre än 13, millior menniskor, en makt, som, i händelse at ett krig är så mycket starkare, ju längre den är aflägsnac från moderlandet, som söker underkufva henne. LOPPET ETEN HETTAN KE HAT VINST PRINS TIMTAL MSIE