Aftonbladet – 6 februari 1838, sida 2

nn Ae RR Rn berömrsa mig -— Om för ofrigt, under sådana I ströfoch sarbetståg, mina så väl praktiska utsigier, som theorevska insigter hdit någon förI vandling, torde man finsa detta likså nmurligt, som att förändringen uttalar sig. Efter den yt-! we konseqvensen i ordalag och åthäfvor frigar jag föga. Jag har gjort uppoffringar nog, att endast afs2 den inre. I sjelfva verket har jag aldrig tillhört något parti, ej ens milt eget, om ett sådant funuits. Men sätter någon synnerligt värde på att förebrå mig ett affall. Välan! jag har då affallt ifrån mig sjelf; hvilket också ej skadar, der det befinnes med skäl vara för sig gånget.n pFör att hålla någon reda på en mångfaldig! loch temhgen oregelbunden läsning, har undertecknad haft för sed, att göra anteckningar om och ur det lästa i den mån det interesserat j ihonom. De ha naturligtvis varit inskränkta in-: om kretstn at hans studier, (från hvilka naturI vetenskaperna, ty värr, äro uteslutna) och isyn-; i Berhet sträckt sig till Historia, Philosophi, j och Fitterhet, i och för sig sjelfva och i sin j användning. Det är sådana anteckningar, —! något mera utarbetade, men ej mer än lofvas; kan af en man, som deråt blott får egna en del; af sin tid — hvilka han härmed på försök vå-! !gar förtro åt allmänheten. Öfverhufvud komma j de att bålla sig inom årets litteratur. Undanteg, serdeles i början, förbehåller man sig dock, äfvensom att någon gång, om tillfället skulle j medgifva, få kasta en blick utom fäderneslandet. Planen är, såsom man ser, ingalunda! skarpt begränsad. Men utgilvaren är rädd för utförliga prospekter. Hvad i följe deraf detta blad icke är, eller vill blifva, bar han g nast. (lätt att säga. Det är ingen politisk tidning, e-. huru det ej kan vara främmande för fosterlandska interessen — det är ingen litteraturtidning, som kan göra minsta anspråk på fullständighet. : ) Det tillt:or sig mindre att gifva, än att emolta-; ge ljuset. Hvar verkliga ljuspunkter äro, deråt skall man, hoppas jag, fiona det vändt; om det. också ej kan företaga sig att räkna alla him-: I melens stjernor. Hvad det för öfrigt vara månde — må det sjelf förtalja, om någon vill höra! I derpå. I Vi anse oss icke böra gå läsarens omdöme i förväg, genom några anmärkningar öfver den-; Ina prospskt. Det ligger någonting mystiskt i Hr G:s waffallb, hvarom han ordar. Man får Inu se, i hvad afseende och åt hvad sida han naffalliin. Utom prospekten innehåller detta nummer blott en enda artikel, en recension öfver Erkebiskop Wallins tal vid invigningen af nya katedralskolan i Upsala; och deruti framskymtar något af denna omvändelse. RBecensentea har visat sig något missnöjd med talet, emedan det vidrörde uppfostringssystemerna. Slutiigen blef År G. dock någorlunda försocad och ut opade: lappri med alla systemer! (hvilket i sig sjelf låter något tveiydigt ; skall det betyda detsam ma som: lappii z alla systemer? eller: det är strunt med alla systemer, d. v. s. att de duga till ingeniing?). Vid detta utrop stror Hr G. nästan, att han slog i kull (?) en stol. Det blef dock ingen vidare revolu.ion utaf; men väl bade en sådan långt före detta föregått hos Hr G. sje!fn. Han ,vet ej, om de liberala theorierna här vilja skryta af en seger; men visst är, att Philanthropien eröfrat Hr G. åt dem, — Detta låter godt! man får se, huru långt den vya liberale gär i sin tro, Tills vidare är egentligen fiåga om uppfostran, som han nu mera vill utsträcka till det största antalet. Hvad Hr G. härom vidare yttrar, är ganska vackert. Han tror ej mera så strängt på nödvändigheten af ståndsoch klass-skilnader; han ifrar ej mera så haftigt för den klassiska lärdomen. Hvad han säger om de ,ideala pretentionerna,, är mer än märkligt, då mac besinnar, från hvad håll det kommer. Den som vill, heter det, nkan hafva tillfalle att öfvermätta sig på de ideala preteationerna. Oss har det vederfarits i fullt mött, helst vi varit med i lägret, i hvilket någon oro utan tvifvel skulle verka hälsosamt. Och är det endast barlast, som denna nmateriella verksamhet skeppar på tidens ström? Står dess handelsflagga ej under skydd af något andligt konvoj-kommissariat? Jag skulle tro, ett sådant har sin hand med i spelet.n — He G. tror, att kanaler, ångbåtar, jernvägar ej blott... kringföra . varor, utan äfven tankevexling fm RR NN Pm MM ma AMA th