Aftonbladet – 5 februari 1838, sida 3

tl que-templet föreställes samma gudomlighet under djurisk skepnad, I stället för den egyptiska helj; falken, omgifven af liljor, stående på det egyptis! J korset, hvars nedra ända slutar i en hjertformig sp Adde, är Tultekanernes heliga fogel, den mångiärgar fasanen och står på Tultekan-korset (liknande d kristna), som slutar i ex litadan spade. Alla deta jer äro smakfullt erbetada och ytterst prydliga. De Tultekanska templen hafva i sin byggnad eger heter, som ej träffas hos något annat folk. De s vanligen på en upphöjd plats, omgifven med tre te rasser eller steg öfver hvarandra. De,icke perpend kulär2, utan lutande terrassmurerne voro vanliga äfve ho3 egypterna, Öfverst på den sålunda upphöjs 2runden var en shång fyrkantig gård, i hvas mi templet stod, deladt, såsom de urhålkade nubiska ten plen, i tre mörka rum, byggda :f sten med rygg-ts som en lada. Det innersta af de tre rumime: utgjr: de helgedomen (sanctuariom). Målade bildhugger arbeten pryda stundom dessa rum. Trappan vp till templet gick stundom rakt uppför terrasserna stundom ägde någon atvikelse härifrån rum; och de irreguliera och krokliuviga form, sem terrasser oc 2 Oo . . gårdar någon gång hade, bidrog attgöra det hela me ra pittoreskt. Den upphöjda tempel, ården her stun dom, såsom i Tehuantepec, er rund form, bkasor dylika i syrien, hvarifråa detta byggnadssätt sålede torde härstamma. — De sluttande terrassmurarne är uppförde af fasta ämnen, vanligen af stora stenblock sammanfogade med stor konstfärdighet och öfverdrag na med en beundransvärd vä! enbiagt stuck elle rappning, hård som sten. Derna stuck är stundom såsom 1 Oaxaca och Xochicalca, prydd med bildhug geri, i arabesk-stil. Den tyckes i vissa fall hafva va rit öfverdrågen med en purpurfärg, som, då bygpna derne voro i sin herrlighet, bör hafva gifvit dem et smakfullt, om ej praktfullt, utseende. (Denna smal må dock stå för den Engelske publicistens räkning. Detta byggnadssätt för tempel synes hafva vari allmänt i de delar st Central-Amerika, som bebodde af detta märkvärdiga folk. Men den enkla formen tempelbyggnaden, sådan vi hafva beskrifvit den, va stundom störenad med andra former af civiloch pa: latsbyggnad. Denna s:mmansättning har frambrag arkitektoniska minnesmärken, värdiga den högsta civilisation, och visar sig i synnerhet i Palenque, de? det stora, åt Adoni-Siris helgade templet synes inor sn gigantiska omkrets förena alla byggnadsslagen. Denna byggnad (som lord Kingsborough tror vara uppförd etter modellen af Salomoz3 tempel) väcker öfverraskning och beundran, Den kan snarare kallas en prest-stod än ett tempel och har förmodligen utgjort hufvudorten för Tultekanska religionen. Inom dess vidsträckta omkrets har funnit: ett pyramidformigt torn, flsra sanctuzarior, griftställen, en stor och en liten fyrkantig gård, den ena omgiven at korsgångar med underjordiska invigningsgallerier, orakler, demstolsrem, celler och boningsrum för de särskilda prestorderna. Hela klumpen af byggnaden omgifves af en fyrsidig, pilestrad portik, hviiande på en terrassformigt upphöjd plan. Denna platform företer s:mma byggnadsart, som är beskrifven sisom utmärkande de enkla templen. Den består af tre stuckerade terrasser, som luta inåt i en vinkel af 70 grader, i form af en afhuggen pyramid, Midt på hvardera sidan uppstiger en trappa; och fyra portar leda från Ölversta ändan af trapporna in uti den stora byggnaden eler borggården, Stora ingången, genom ett pilestradt porthvalf, vetter mot öster och leder, genom en annan trappa, ned uti gallerigården. På pilastrarne på öfra terrassen finnas metoperne med de besynnerliga bildhuggerierna, dem vi beskrifvit. (2). Då man går nedför andra trappan till galleri-gården, synes på ena sidan det tredubbla pyramidtormiga tornet, som, enligt. hvad man kan sluta af de små, på ett så eget sätt indel:a cellerna omkring midtelrummet i hvarje våning, troligen tjenat till en begrafningsplats, Enligt all arkitektonisk regel skulle denna pyramid förklaras för en frappant och smsakfull byggnad. På en annah sida om samma gallerigård är det tristående templet, der den förnämsta gudomligheten specielt dyrktades, åt hvilken hela byggnaden i allmänhet synes halva varit helgad — den samme, hos hvilken vi trott oss finna alla de utmärkande egenskaperna af den syriske Adoni-Siris, och som synes hafva varit de folks förnämsta och ende gud, hvilka tillbåde i detta tempel. Under korsgångerna ligger hvad vi anse för invigningsgellerior, dit man går ned på en svängtrappa. Från dessa gallerier funnos ingångar till rum, af hvilka ett har en stenbnk och andra innehålla afbildningar i sten ef redskap och emblemer dem man ej kan förklara. Don enda symbol, som kan begripas, är asiatisk, neml. två kämpande ormar. ILemningar af ett altare intager midten af den med korsgångar omgitva fyrkanten. Det öfviga af byggnaden upptages af gårdsr, palatser, afsailda tempal, öppna samlingsrum, bad, gator med prestceller eller boställen m. m., allt i större eller mindre grad förfallet, I detta tempel firades Tultekarernes stora högtider, hvaribland Lamp-frsten, som de hade gemensam med Syrer, Chineser och Egzyper, och hvarvid den sublima, fast vildt besynnerliga byggnaden upplystes med brinnande aromer och med fakior at dot välluktande ula-trädet. All ting tyckes bevisa, att detta gamla ameffkanska folks religion var en patriarkal sk deism, sim dock tillät några få variationer af symboliska afbildningar. Af de få minnesmärken som si äga al deras religionsbruk i synnerhet ur de ovanliga rullar af amerikansk papyrus, hvaruti deras vackra hieroglyf-system bevaras (ett af betydlig vidlyftighet finnes i Dresdenska museum), kan man siuta, att de vore ett okonstladt och oskyldigt slägte. De synas icko Hafva brukat mennisko-offor, icke ens djuroffer; eudast blommor och frukter hemburos åt