Aftonbladet – 5 februari 1838, sida 1

STIAN EE AMRA ANNE T så 00 ST LER ERNIE EDNER SEELE TREA RTR SEROCKHOLM I. 5 Februari. MEMOIR ÖFVER DEN FÖRLIDNA VECKAN. Efterspelet till det stora Schantziska spektaklet har då ändtligen kommit i gång. De elfva Herrarna hafva redau aflemnat sina värjor, och för en fyra veckor bjudit farväl åt den stora verlden. Stackars Premierlöjtnanter ! hör jag någon öm och känslofull själ utbrista. Hvilken barbarisk bestraffning för endast en halfgjord gerning, bara ett försök! ty allt stannade ju vid blott detta. Lugna er , min bäste! Hvar man finner utan tvifvel ganska lätt hur grymt det måste vara för en galant officer att nödgas för längre eller kortare tid skiljas vid sitt trogna svärd, on blanka jernförtjusniog, och det har funnits de riddare, som förr skulle väljt döden , än detta offer; men om man nu möjligtvis har i reserv ett par andra lika banka jernförtjusningar hängande i sin garderob, eller sängkammare, ....jag inser icke , att man bör vara helt och hållet otröstlig. Hvad åter angår den der arresten på egna rum , uppriktigt taladt, skulle ni väl anse er så beklagansvärd, om ni i morgon dag dömdes att för en månad utan sällskap hålla er inne iaom egen tröskel! Låtom oss undvika det illaljudande ordet arrest , och betrakta sakea på dess mindre mörka sida! Föreställ er? Ni har en liten, nätt våning, möblerad med siden och damaster , med turkiska mattor att hålla er på, med mjuka soffor och gungande komfortabler att taga sig sin lilla för ocheftermiddagslur u ti; ifrån det ni stiger upp till dess ni lägger er, låter ni en smått underhållen, treftig brasa spraka i er kakelugn , än sätter ni er för att fundera framför den med benen i kors och, i fall ni tycker om cigarrer , med en doftande havana i mungipan, än slår ni er ned vid ert med dubbla, väl tillkittade glas försedda fönster, för att i er sköna kammarvärma småleende betrakta det stackars folket, som passerar utanför i köldena , blåfruset och med hackande tänder, eller roar ni er, hvarför inte? med att steka äpplen i askmörjan , bränner upp gamla korrespondenser eller räkningar, och så vidare. Och hela dagen går ni, som ni vill och finner beqvä-. mast, i er neglige, i rysk nattrock, gröna morgonstöflor och rökmössa, ni ringer på en kiocka, man dukar ett litet bord och sätter fram till er soffa, man serverar er kaffe, the, frukost, middag , supå, ni lefver efter ert stånd och dricker er lilla halfbutelj. Och äfven om ni icke eger familj, — och lagen tar visserligen icke ur nyckeln till er sängkammare eller barnkammare, — är ni väl ej utan allt sällskap ; ni har kznske en rapphönshund, åtminstone alltid några böcker, måhända till och med ett litet ordentligt bibliothek; ni kan omöjligt finna tiden lång, ni kan låsa, ni kan skrifva; om ni är sjöman , har ri sjökarior och afhandlingar om lokslmissvisningen , det är intressanta sa ker att studera och veta litet till sig i. .... Svara mig, en månäd bör icke på detta sätt synas er en evighet! Det är en annan sak om ni gerna drar er lilla spader , — patience är icke spel, — om ni är en stor damsör , — jag har hört talas om någon som brukade valsa med en stol; de der fyrbenta damerna äro likväl bra litet förtjusande.