Aftonbladet – 3 februari 1838, sida 1

Article Image
— Lt. STÄLLNINGEN I CANADA. (Forts. från gårdagsbl.) Så beskaffade äro de inrättningar, hvilka änou i dag finnas i Canada och ur hvilka de hu varande tvistigheterna emellan koloni och moderland utvecklat sig. Innan landet kom under Engelsmännens herravälde, befunno sig de höga platserna i förvaltningen till större delen i adelns händer; i deras ställen kommo, sedan Canada blifvit engelskt, leverantörer och köpmän, hvilka jemte sina embeten äfven fortsatte sin merkantiliska rörelse och ivgalunda förstodo att genom den nedlåtande och vinnande vänlighet, som var den gamla adela egen, försoza provinsens invånare; ja, de gingo så långt, i fall man får tro det frazsyska partiets uppgifter, att de begagnade den lag, hvilken de skulle handhafva i rättvisans namn, till utöfvande af det förhatligaste tyranni, och uppträden förnyades här, hvilka blott varit sedda i aristokratiens eller oligarkiens mest tryekande och bistra tider. Så arresterades t. ex. de jägare, hvilka i och för handelsaffärer stodo i skuld hos engelska parvenyer, och stäldes till rätta inför den embetsman, som var deras krediter. Förmådce de icke att genast kontant be:ala hvad de voro skyldige, då de deremot förut under lika förhållanden fingo betala med pelsverk och landtmannaprovdukter, så blefvo de, såsom vanliga förbrytare, släpade inför domstolen i Quebec, och der dömda till fängelsestraff, till dess de fullt betalte summan, fastän hela skulden sällan ofverstegy 40 sh. Nästan ännu värre, än dessa engelska köpmän och lefverantörer, voro de anglo-amerikanske lojalisterne, hvilka under revolutionskriget i Förenta Staterna invandrat derifrån. Dessa menniskor, hvilkas lojalav sinne England hade att tacka för förlusten af sin förra koloni, kunde aldrig nog omtala de tjenster de gjort, de uppoffringar de underkastat sig, de lidanden de utstått, och på det dessa förtjenta män måtte erhålla någon be löning för de ränker och intriger, genom hvilka de bidragit att skaffa England af med sina kolonier, gaf man dem de embeten, hvilka den fransyska adeln dittills beklädt. Från denna tid existerade ett oskiljaktigt och fruktansvärdt förbund emellan lojalister och lefverantörer, hvilket hade till föremil ingenting mindre, än uteslutande besittning af alla offentliga embeten, och för hvilket alla enskilda intressen måste vika, alla femiljetvister och hvarje personlig fiendskap tystna. Derigenom har man bragt det så långt, att af de 35 ledamöter, hvilka utgöra det exekutiva rådet i Canada, blott 5 tillhöra oppositionen. Följande öfversigt af de platser, hvilka innehafvas af en enda familjs medlemmar, kan gifva ett ännu tydligare begrepp om den höjd, till hvilken det oligarkiska sammanhopandet af tjenster och embeten stigit: Jonathan Sewell, öfverdomare 1500 P. Dito dito såsom president i lagstiftande rådet 900

3 februari 1838, sida 1

Thumbnail