Aftonbladet – 31 januari 1838, sida 2

Bättre vara brödlös än rådlös, säge det gamla ordspråket, och så tänker äfve Sveriges dristigaste financier, hvars ödmju ka cessionsansökning till Stockholms Rådbus Rätt i korthet omnämnes i vårt gårdagsblad Omgifven af alla sina björnar, har Magister Thor björnson likväl icke förlorat modet i olyckan hvilket man tydligen finner af det gigantiska fi nans-projekt, som han bifogat cessionsansökningen, och hvaraf vi här nedan i korthet viljs meddela några utdrag. Den financielle cessionantens skulder uppgifvas, såsom vi nämnt, til 38,100Rdr, hvaraf 37,300 äro löpande sedlar; men till betäckande af dessa skulder har han icke allenast uppgifvit fordringar i andras löpande förbindelser å en motsvarande summa, utan ock dessutom 120,000 Rdr såsom sin andel i vinsten på en stor finans-operation, hvilken skulle tillvägabringas ungefär på följande sätt. Ett slags allmän låneoch! amorterings-fond, i likhet med armdens pensionskassas obligationer, skulle bildas, hvarvid alla fastighetsägare i stad och land kunde inbjudas att deltaga. För denna fond, som skulle skötas af serskilda s. k. nsäkerhetsvårdare,, skulle större utländska lån upptagas till utlösande af nuvarande inteckningar, och alla lånen sedan löpa med 4 procents ränta och 2 procents afbetalning, så att alla festighetsägare skulle kunna hafva hela eller större delen af sia egendom ntill skänks, inom 30 år. pFörslaget, säger den store financieren, är bygdt på en hög grad af misstroende, just för att bereda en hög grad af förtroende. Utrymmet tillåter oss icke att upptaga alla förslagets detaljer, hvilka kunna läsas i RådhusRättens arkiv, men vi anse oss dock icke kunna underåta att omnämna några af de lyckliga frukter, nppflinnaren deraf lofvat sig för fåderneslandet. Att fastighetsägare inom den nämnda tiden skulle hafva sina egendomar ntill skänks, vore nemlisen på långt när icke den enda lyckliga verkan deraf. ,Får företaget en större utsträckning, yttrar financiern, så skall mycket af öfverskottet kunna användas till förbättrande af embetsmännens: nu! varande knappa löneinkomster, bidrag kunna lemnas till sluss-byggnadens skyndsammare fullbordan, till andra föremål för hufvudstadens beqvämlighet, till Prins Carls uppfostringsanstalt, till understöd åt pauvres honteux, till utdelning åt nödställda genom fatig-direktionerne, eller af sällskapet De nödlidandes vänner; till bidrag att skaffa den lägre klassen arbetsförtjenst; till bidrag för en anstalt utt skaffa mindre bemedlade hederliga, bättre ersoner en passande, med deras stånd och vildningsgrad öfverensstämmande sysselsättning och utkomst, under det ingenting fattades i antändigt godtZunderhåll och anständig tillräck