Aftonbladet – 30 januari 1838, sida 2

original, om tre akter, samt en pantomimbalett. Till det första af dessa stycken, kalladt Den Giriges doiter, skola vi snart återkomma. Den andra pjesen: Andebesvärjningen, räxnar Granberg till författare, och hade oskyldigtvis för qvällen blifvit framdragen efter en längre tids hvila. Mr Possham svarade ena gång Drottning Elisabet på hennes friga hvad som hade passerat i Uaderhuset: Ers Maj:t, trenne månader!, Man skulle på samma sätt om ifrågavarande komedi vid ridåns nedgång kunna säga, att tre akter passecat. Den saknar verkligen anda och intresse i en ganska betänklig grad, och huru litet den Scribeska skolans komedier än må gälla, kan det icke nekas, att vi likväl äro Jyckliga att äga tillgång på desamma, om all vår egen rikedom utgöres endast af dylik mager kost, som Andebesvärjningen, o. d. Dialogen saknar imedlertid icke här och der en viss liflighet och point, och de Don Juanska djeflarnes uppträdande med sma rysliga nichtfacklor, är någonting som icke förfelar sin effekt på den högre massan af publiken. Hemkomstenn, en pantomimisk idyll af den bekante danske balettmästaren Bournonville, har för vår scen blifvit uppsatt af den nyligen till fäderneslandet återkomne Hr Johansson. Sjelfva ,idyllen, är en temligen obetydlig komposition och motsvarar visst icke i uppfinving och intresse de bästa af Hr Selinders baletter. Det är ett herdaspel i en temligen modern stil, utan både lam och schäferhattar; några refsor och en vattenkanna äro allt hvad här förefinnes af idylliska emblemer, och herdeu är en voltigör vid franska gardet. Hr Johansson tillvinner sig, för hvarje ny gång han uppträder, publikens ökace bifall genom den smak, luftighet och elegans, han utvecklar i sin dans. Huset var fullt, och Hr Sevelin blef efter spektaklets slut framropad.