Aftonbladet – 29 januari 1838, sida 2

BLANDADE ÄMNEN. OM JURIDISKA GUNSTLINGAR. : Historisk betraktelse. Då Fredrik. II ville komma åt en bondes qvarn och botade att taga den med våld, sade bondca: ,det skall väl Ofverrätten i Berlin lägga oss emellan,. Fredrik, ehuru envåidsherre, hade förstånd nog att vara nöjd med detta svar; hau begrep, alt ingen regering, vare sig rTepublikansk, konstitutionel eller ens autokratisk, kan bära sig, om domaremaktea är demoraliseräd och folket icke anser sig tryggadt af lagskipningen. Derföre har den redan Floka despotismen, som centraliserat och trampat allt 2nnat, hkväl lemnat domaremakten sjelfständig, åtminstone Hill skenet. Chancelier de France fick, enligt ena gammal etikett, aldrig i hemlighet eller inom slutna dörrar uppvakta konua:. gen; då han kom (hvilket högst sällan inträffa. de), slogos dörrarne upp, och audiensen var fallkomligt offent!ig. Alt försiggick med stel pomp och ståt, och det såg ut, som om en fr mmance potentat aflagt ett besök hos sin granae, Samma aktning for opinionen och decoxum iakttogs i alla magistraturers och par!amente 125 förhållanden till regeringsmakten; och skenet inverkar of.ia mäktigt på väsendet. Äfven under RBichelieus och Luivig XIV:s krassa, et förtrampande despotism födde detta sken en vis stolthet och sjelffortrcende hos la Robej, och vanan alt betrakta sig såsom en oberoende statsmakt födde hos domrarne och hela drn ju ridiska korpsen ett sträfvande alt vara det. Regeringsmakten hade ofia skarpa koaflikter med domaremakten, som stundom våldferdes, men aldrig kufvades. . Denna partnella motståndsoch frihets-anda under ett allmänt förtryck, en allmän förnedring, var den kraft, som så länge upprätthöll en statsmachwm, hvilken säkerligen annars långt förut gått sönder. Eu bildad nation skall antingen snart afkasta despotismen, om ingen sorts frihet respekteras af den inhemska despoten, eller ock skall d:a falla ett offer för främmande råhet — despotism är alltid råhet — och derigenom sjelf återföras till råheten. Ur samma grund förklaras det så långa bevarandet af frihetens princip i England under en Henrik VIT:s, Heprik VIII:s, Elisabeths, Jacobernas och Carlaraes högspända begrepp om sin gudomliga um: domareimakten var sjelfständig, ehuru hör af ett annat skål än i Frankrike, nemligen att dom genom nämnd, som först funnits hos a!!a 2e göthiska och germanniska stammarna, men småningom blifvit förstörd hos de flesta, deres not qvarhållit sig hos Britterna. De engelska lespoternas tidtals förrådda princip, att äfven i nagistraturen insätta kreatur och gunstiingar, örmådde således icke förstöra den hehga elden; — men förstöra dem sjelfva, förmådde den lock. Så snart integritet och öfverlägsen skickighet begynte eftersättas för kryperi och korst ut behaga, äfven i valet af lagskipare, och å snart dessa sykofonter begyunte våldföra rättisan och domstolarnas frihet, då tröt ändtligen Slamodet, och nationen 105 sig rätt. Den hale tålt att se gunstlingar föra armåeer, gunstlinar sköta landets förbållsmden tll andra stater,