(Insändt.) Om manien för fullblodshästar. (Ur en Engelsk tidning.) ) Jag tvekar ej att påstå, att om hvart enda stuteri för rashästar ) exporterades i morgon dag, blefve sådant, långt ifrån förlust, en verkhg vinst för landet. Man räsonnerar, som om bibehållandet af vår hästart för alla nyttiga ändamål berodde af p,rashästn-stuterien; ingenting är dock mera falskt och löjligt. Jag vill medge, att våra bästa hästar förskrifva sig ifrån en utsökt blandning af inhemskt och utländskt blod; rasen fullblodshästen är i våra dagar helt annat, än hvad han fordom var. Han är endast pålagd efter hvad man kallar fashionabelt blod, utan afseende på form, styrka eller rörelse. Följden derutaf är den, att af 20 hästar 19 äTo vrak, oduglige till allt, och kunna — med undantag af dem, som äga snabbhet nog för kappridningar — köpas i parti för 20 P. St. Tror ni väl, att våra stora hästuppfödare i Yorkshire, eller annorstädes, begagna den moderna fullblodshästen, för att pålägga sådane kreatur, som ni dagligen ser i London? Visst icke, de äga bättre vett än så. Det finnes ej en häst uti vårt kavalleri, eller i våra ståtliga spann, som är född af ,ras-häst; det finnes icke ens en enda ibland våra jagthästar, som förtjenar detta mamn. Spelsjukan och vingle:ierne på banan ha nästan alldeles förderfvat ras hästenn för allt annat än för den. Som ändamålet blott är skyndsamhet och att först komma fram, har man helt och hållet förbis:tt de stora requisita af storlek, benbyggnad, aktion, ihärdighet och örmåga att bära tyngd; kan ni då undra, att asen är försämrad? Det nya grymma bruket, ! utt anstränga unga hästar af endast tvenne eller! renne år, innan deras senor huonit stadga sig, sör dem sedermera till allt oduglige. — I a-—