Aftonbladet – 27 januari 1838, sida 2

De mest ansedde och aktade (respectable) personer i hela landet hafva den vanan, att dagligen taga 5 a 6 supar. Det är på detta sätt, det förskräckliga qvan um, jag uppgifvit, åtgår. Tiden tillåter mig ej, att ingå vidare i detta amne och att berätta, hvad som bhfvit åtgjordt att hämma detta onda. Framgången har likväl varit lika uppmuntrande, som landets förra tillstånd var forfärligt.. För Svenske läsare skola dessa Hr Scotts uppgifter uten tvifvel innefatta lika många nyheter. Illa är det, men icke så illa heller,, sade en gång en Oxehufvud, då han af misstag blef presenterad under namn af Svinhufvud. Visserligen tillverkas bränvin och supes bränvin i parti i detta vårt köra fädernesland; men så, som Hr Scott i sin heliga ifver målar, är det dock icke, cch mången skall såkert med förvåning inhemta dessa sannerligen Scottska dikter. Imedlertid tros de utan tvifvel af John Bull, som med sitt gin-and-waterglas i hand måste korsa sig öfver det svenska fylleriet och tacka Gud, att han icke är såsom vi. Hr Scott är, såsom vissa forntidens resebeskrifvare, hvilka trodde sig icke hafva uppfyllt sin bestämmelse, om de icke hade alldeles förvånande saker att berätta. Bevekelsegrunden till de oförskräckta dikterna v:r mångahanda; Hr Scotts måtte förmodligen vara att visa någon tacksamhet för den gästirihet och välvilja, hvarmed han blifvit mottagen bland de försupna Svenskarne. Dertill har han beredt sig genom alt taga mycket v-l reda på sakernas ställning i Sverige. De 160,000 brinnerierna finnas väl; men Hr Scott döljer försigtigtvis, i hurudana dessa s. k. ,brönnerier äre. Hade han tillika upplyst detta, så hade han icke kunnat göra så stor effekt med flera tusende gånger flera brännerier i Sverige, än i England. Om han underrättat sig, eller kanske rättare jom han velat underrätta andra om sakens rätta sammanhang, så hade han kunnat veta och berätta de icke mindre förvånande facta, atti Sverige finnas ej blott 160,000 brännerier, utan äfven flera gånger 160,000 bagerier, 160,000 I bryggerier o. s. v. Hvar i all verlden skulle han hafva tagit spanmål till dessa, sedan han redan användt till bränvin all spanmål och all potates, som produceras i landet? Hade han vetat eller velat veta rätta sammanhanget, så hade han måst berätta Joha Bull, att i Sverige brännas 30 millioner kannor, men icke 40 mill. gallons, d. v. s. 53 mill. kannor bränvin; satt bränvinstillverkvingens värde utgör, icke 42 mill. pund, utan på sin höjd något öfver en million dito (kannan i medeltal räknad till 24 sk. b:ko); att, då på sin höjd två milla tunnor spanmål brännas upp, bifva åtminstone tre gånger så många tunnor använda till bröd och dricka; att Sveriges Jernproduktion stiger i värde till nära samma summa som bränvinsproduktienen, i ställe för tie gånger mera, såsom han uppgifver (han har, den falska uppgiften om mängden oberäkvad, tagit bränvinet i Sverige och priset i Eogland); att Svenskarne icke förtära bränvin till sju ganger större värde, än de beta!a till sin styrelse, utan att det producerade bränvinet utgör en tredjedel i värde mot alla nationens skattbördor tillssmman (således blott Zjuge gånger ljuget); stt de mest ansedde och aktaden personer nästen aldrig taga fem å sex supar om dagen, uten två aå tre m. m. tb Hade Hr Scott vetat och berättat dylikt, så hade han icke, såsom vi sagt, kunnat göra så stor effekt eller — hvilket säkert var skälet till dikterna — upphöja vykterhetsföreninzarnas lyckliga verkningar. Olyckligtvis lära dessa verkningar, åtminstone hvad massorra vidkommer, hittills vara jemnt noll, såsom kompetente do mare intyga, ehuru det visserligen icke kan nekas, att nykterhetsföreningarna ej varit utan allt ivflytande på de bildade klisserna. Till Red. har blifvit insänd en artikel, som uttrycker förundran öfver uppskofvet med öppnande af Arvika Peost-kontor. Ar 1836 bevillada Vo.— 1 av Ah FE a