Aftonbladet – 26 januari 1838, sida 1

Redaktionen har tid efter annan från flere håll blifvit anmedad att meddela insända, till Kgl. T.aterDirektionen ställda, uppmaningar att besvara den förfrågan, huruvida det redan skall anses alldeles afgjordt, att Hofsångerstan Mamsell Widerberg icke vidare kan få något engagement vid den Svenska scenen, der hon i 20 är varit publikens alskling, utan skall nödgas söka ett knapt bröd utom fäderneslandet. Uti en af dessa uppsatser frågas det, om Direktionen då har gjort det för sig till en orygglig foresats, att stöta bort äfven de talinger, som erbjuda sig för den lyriska scenen, under det den ena efter den andra af denna scens äldre stöd bortgår genom sjukdomar eller olycksfall. Insändaren ber att få erinra Direktionen, at den icke alltid kan hafva apans bistånd att räkna på, och att publiken, n när den en gång tröttnar vid singerierna, ?forårar något annat. Om irektionen keer det, för tillfredsstillandet af en peronslig rankyn finner det motbjudande att ingå i några vidare transaktioner med SMi:lle Widerberg, utan behandlar henne som citranen, hvilken man kasar bort sedan man väl kramset den, så anser Iv sändaren Direktionen likväl ieke helt och hllet böra glömma, att spektaklerna ick2 äro Lill ensamt och uteslutande för Direktionens egen räkning, och för alt at dess ledamöter lemna ett fålv at utöva sin makt, samt bestå löaer och våningar, utan at: allmänheten väl äfven bör få hafva n got, om än aldriv så litet anspråk at icke finna sin opinion vräkt å sido, likt kass?rad 18 me : Är det icke, Å Insändaren, nog då Styresen gecom råk och förbud emot enskilda teatrars anläggning, bindrar allmänheten ifrån möjligheten att skaffa sig något bättre i derna väg, att hufvudstadea, me ;dlemmarn2 at det s. k, fria Svenska folket, ifrån den högste till den lägste, helt beskedlig: och utan allt kno asinso sedlar. io