Hvad han så gjorde och ytirade genljudade olver landet ; det har vunnit måsga rättsinnades In bifall, och genom sjelfva misstagen föranledt It forskvingar och undersökningar , som ej blifvitla utan sin nytta. — Vi förutse en invändning , som med en åtmiustone skenbar giltighet kanjr göras i anledning af hvad vi nu yttrat. Hvad Ir har, skola utan tvifvel månge invända, hela Ir denna 1823 års opposition i sjelfva verket ut ja rättat? Har den framkallat några väsendtliga re-!c former till folkets fördel i våra inrättningar? Har den minskat statsutgifterna, tillvägabragt en mera noggrann hushållning än förut eller förändrat befordrings-systemet? Gör Regeringen nu ett större afseende än förr, å Ständernas beslut och önskningar? Nej, det är sannt och vi måste visserligen medgifva, att dzssa inkast äro grundade. Men den, som betraktat, hvilkea tid det ford:ats i andra länder, med tätare sammanträden af representationen, innan allmänna tänkesättet hunnit bära några frukter i motståndsväg emot makten, skall också medgifva , ast man ännu icke kan beräkna, hvad följ-: derna af 1823 års riksdag i detta hänseende kunna ut:ätta på framtiden. Det gifves i alla konstitutionella länders offentliga lif ett första stadium, då det mera är fråga om att fästa folI kets uppmärksamhet på att brister finnas och att, : om vi så få säga, uppväcka den inslumrade andan hos folket, än att leda den till ett bestämdt mål, hvilket först är tidens verk. Under sådana perioder ser man också ofta personer spela ; den första rollen, som framdeles, när det blir fråga om det meta positiva, måste lemna rum ! åt andra, hvilka uppvuxit under de yngre ideerna och icke äro bundne af en mängd föregående associstioner, som bäfta vid individen. ; En sådan plats i vår parlamentariska historia bar Friberre Anckarsvärd intagit: med enberömvärd uppriktighet har han sjelf erkänt, hu-: ru långt hans krafter sträckte sig; och om han! sedermera afgått, bör man väl derföre glömma den nytta; han tillvägabragt, och att det är honom; vi i en icke oväsendtlig mån hafve att tacka för den utbildning, pubheiteten sedermera vun-! nit? För öfrigt får mar ej föreställa sig, att det är för det han icke verkat nog i opposi-: tionsväg, som Minerva och hennes konsorter: vilja åt hoåom, eler för de inkonseqvenser, som ligga i habes närmande i sednare tider till bofvet och Grefve Brahe, för hvilka desse klandrare sjelfve krypa på knäna; ack nej, det är, för det hän icke svek nåtionens sak om natten : den 1 Mars 1823 eller lät gifva riksdagsmannens yttranderätt ett dödligt hugg genom uttagande ur protokollet af den teckning, han gjort af den fattiga allmogens belägenhet! ; — AV Den som sett den vidlyftiga brefvexlingen af Herr Askelöf, som sett den föras, icke som en vanlig tidnings-po!emik rörande offentliga fakta eller olika meningar ,, utan af en namngifven person mot en annan namngifven person; som sett, att den passiva delen varit en af sednare) tiders mest ansedda notabiliteter i vårt land , kan dervid icke undgå att fråga: hvem Ä då den andre kämpen, som med öppet; visir ställt sig inom skranket, som skryter af att hafva kastat sin motståndare ur sadeln, ehuru han i sjelfva verket ej gjordt annat än utspejat några svagare delar af hans rustning och . der kittlat honom litet med sitt träsvärd; som kunnat göra detta utan fara, emedan motståndaren icke brytt sig om att röra sig, för att afvärja anfallen, och som slutligen med mycken visshändthet kastat smuts på hans harnesk och dervid applåderar åt sig sjelf, öfvertygad, att hans fiende numera är för alltid slagen? — Hvem är då, med ett ord, denne J. C. Askelöf? hvad har då han gjort, denne kämpe, för att styrka sio behörighet att isträda inom stranket såsom riddare? Hvilka äro de antecedentia, hvarigenom han fått rättighet att tilltala sin motståndare i den ton han gjort? Om han söker förneka Frih. Ankarsvärd all förtjenst, alla anspråk på sinal: landsmäns aktning och erkänsla, hvilka äro dål hans egaa? Den, som inför publiken angrip:r en annans heder och söker, så till sägandes, rothugga den, sä:ter naturligtvis sin egen i pant; oeh det är i sin ordning, att allmänheten börjar undersöka värdet af den erhålna panten. Vi inbjuda Herr Askelöf att i laga ordning vara närvarande vid inventeringen och sjelf öfvertyga sig om hvad resultat den kan lemna, och vi clale fär denna undersökning utbedia oss läsaj ; LA AA or mm AM -— ss AU AL