Aftonbladet – 23 januari 1838, sida 1

och nedrigt beskyllas att hafva förledt Canadenserne till uppror, och gifvit planen till deras plötsliga och vidtutgrenade revolt., Minristrarne frågage icke efter dessa varningar, De fram kallade ett uppror, utan att taga vanliga försigtighetsmått att förekomma eller undertrycka det. För detta grofva fel, nära nog så svårt det kan begås af statsmän, böra de göras ansvarige inför parlamentet, då det snart åter sammanträder. Verkan af händelserna i Canada på partiernes ställning i England bör i andra rummet betaktas. Det är icke osannolikt, att secan Tories fått Whigs in i deras närvarande vådlige belågenhet, de förre kunna anse -et löna mödan att göra en ansträngning, för att få i sina händer ledningen af kriget, och hvad derpå blir att förtjena, samt befordringarne. Det är fara värdt, att de, åtminstone för en tid, eke skulle komma att sakna understöd från fol iket här i landet. Den enfaldige John Bull skall iman kunma, liksom i fordna tider, utan afseen; de på rättvisan eller orättvisan af sjellva saken, ireta upp till det beskatet att lägga om Canadenserne. Så lävge yrseln räckte, skulle man kunna få bonom att begå eller gifva sin sanktion åt hvilken vidwnderlighet som helst, den Whigeller Tory-ministrar kunde falla på. Det finnes också starka interessen, som skulle arbeta för :krigets i Cenada fortsattande med all kraft. Skeppsredare och de, som spekulera i länderier, skulle gerra, genom införande af en militärdespetism i Ganada under Hert. af Welhngtoa och Tories, betrygga fin monopdliserade vinning, hvilker står i största fara att helt och hållet wpphöra. Mean skall icke underlåta att söka verka på ministrarne i tenna riktning. Det tyckes också verkligen, att döma af den märkliga förändring, som sedan en vecka föregått i somliga tidningars sätt att behandla den Cana-: densiska frågan, som regeriogens inflytende — samvelikt i förening amed konsiderationer, från: de intresserade gpersonerne — redan skulle haf-va blifvit begaguadt :med effelst. Å andra sidan finnes det, och -måste finnas, en stark känsla af sympati, åtminstone bland -:en del af folket i Engleat, för kelonisterne, ecm tappert kämpa emot en till utseendet högst -ofverlägsen styrka.: Ökad tbeskattning, förstörd handel och måhända oväntade nederlag -skola öka antalet af krigets motståndare. Decsa anmärkningar gälla för England och Skottland. Hvad irland angår, så möter -der en rekgionsfråga. Canadenserne fördömas såsom varande romerskt katolske. Mån-. ne det vore rådligt, at skicke irländska regementen till Canada? Katolikernes förnämsta organ i Bublin, Morning Register, talar om de Canadensiske insurgentsrne såsem ,en konstitu-; tionell och patriotisk truppn, hvars woclutliga framgång, man har allt skäl att hoppas; och nämnde tidning innehåller en protest emot all beskattning till bedrifvande af kriget i Canada. Dessa tecken förtjeaa att gifva akt på. Men kriget har börjat, och den fråga hvar och en gör sig är: på hvad sätt skall det kunna slutas? Vi hafva valet emellan: att uppl pplösa förbindelsen med mederlaedet, att ioföra en militär-despotism, att utrota de FEransyska Canadenserne, att öfversvämma dem med emigranter, att bevilja allt hvad de begära. En skillsmessa emellan kolonien och moderlardet inrefattar den kinkiga frågan, på hvad sätt man skall bete sig med de andra brittiska provinserna. Äro de färdiga att af oss emottaga sjelfständighet? Innan denna fråga blifvit på ett tillfredsställande sätt besvarad, år det för tidigt att tala om skillsmessa. En militär-despotism? För hvad ändamål? Hvarken vinning eller ära stå att skörda genom Canadas besättande med krigsfolk: besinna, huru besvärligt och vådligt företaget vore — tänk på följderne och den förstörande kostnaden... Att utrota de Canadensi-l ska sfgudadyrkarne,, skulle till ech med en Oranieman finna väl starkt. En million emigranter kunde visserligen skeppas öfver till Canada, till stor lisa för vån mvestliga Britannien; men: äfven sedan detta vore gjordt, återstode alltid! den frågan, på hvad sätt kolonien skulle styras? Skulle emigrant -befolkningen tycka om eller länge stå ut med den behandling, som nu bringat Canadenserne i harnesk? Att med ens bevilja kolonisterna allt hvad de begåra — att endast b. behålla ett nominellt välde öfver dem och underhålla med dem vänliga handelsrelatoner, synes, då all ting tages i öfvervögande. de mest