Aftonbladet – 20 januari 1838, sida 3

stämdt för året och stiger till 1000 P. St. Papineau, hvars talrika femilj är n af de förnämsta i landet, äger dessutom en betydlig förmöjgenhet, hvaraf han gör ett värdigt bruk. 1å guvernörerne någon gång behagat nedstiga från Iden brittiska representatiouens stelhet, har han på lett ansländigt sätt emotiagit Cem i sitt hötel, och de sändebud hos Förenade Staterna, som besökt Montreal, hafva trott sig hos honom varai en ul Pariss förnämsta salonger. Dessa uppgifter, som äro garska noggranna, svara icke mot den bild man vanligtvis gör sig om en parti-chef, som man förestäl:er sig völdsam, häftig, fanatisk af patriotism, med behof att samla eller reparera sin förmögenhet, utan bildning, uppstigen ur en faktions sköte, för att vara dessa blinda verktyg, med en tygellös ärelystnad, som hängifver sig åt alla ytterligheter och kastar sig i det inbördes krigets hvirfvel, för att usurpera makten samt ändteligen från höjden af Il:chelaga (ett berg pära Montrea!) hota Stor-Brittanieo. Louis Papineau stödjer sitt inflytande på andra gruader. Hans sder äro milda och hyfsade; de röja den fianska civilisationen, som i detta hårda klizat qvar I-mnat ett fruktsamt frö, tack vare de Förenade Staternas grauskap jemte utvecklingen af Englands iadust:i och iestitutioner. Papineau, som är så förhatlig för det Brittiska partiet, räknar äfven fieader bland sina gamla landsmän. Fruktan för framtiden, hvars faror det personliga intresset förstorar; det guld, hrvarmed man bestuckit någre och lovat andre, den afund, som måste väckss af en 20-årig popularitet, hvilken nu hunuit till sin höjd; allt detta måste uppväcka fiender och rivaler mot bonom. Dessa ha likväl icke kunnat hindra honom från, alt sedan två månader genomresa hela Nedra Canada, och att d:runder se landsbygdens befoltning skockas kring honom, ifriga att bilda komitser och mötena; tillstyrkande eit ståndaktigt men tåligt motstånd, för att så mycket säkrare: befria landet från handelsmonopolierva; anförande de fordna Engelska koloniernas exempel, och i synnerhet Irlands. Fäfängt har ha.et öfverhopat honom med titlarna: Charlatan, Protektor, Konung Ludvig I m. m.; det har likval icke vågat angripa hans enskilda lit, som ar öfver hvarje för al. Ehuru Papinesu länge innehafi meajorsgraden vid en af de sju bataljonerna i grefskapet Montreal, har han likväl icke kunnat förvärfva cen erfarenhet, som erfordras för en miluärchet. Men skall icke förundra sig deröfver, när man besinnsr, att milisen mönstras blott em gång om året och att hon sakuar vspen och uniformer. Hans eade sou Amedee, 17 år gammal, är visserligen chef för ea trupp af 900 frihetevs söper, beståeude af ynglingar, arbitare och andre invånare; men äfvsn demna trupp är icke särdeles krigsvan; bon har ej börjat samlas förr. äv då gesersl Colborne, redan i sjelfva verket mera guvernör än lord Gosiord, i Quebec och Montreal tillåtit organiserandet al tvenne korpser, hvardera af 300 fnvillige, och nästan ailesammans af engelsk härkomst. Om Papineau varit a! ett mera krigiskt än parlamentariskt lynne, skulle ban, varit medi sammankomsten och orohgheterna den 23 Ok tober. Men låmgt ifrån att taga någon verksem del deri, var han den dagen icke ute, och då ett af det konservativa partiets band om aftonen angrep hans hot:l, hvars fönster och portar de sönserslogo under hotande rop, var han ännu qvar i sitt bibliotek, der han vistats hila dagen. Han rådde då sia hustru att fly med de ras barn; men hon svarade: n,Nej, jag går icke min väg; då min mans dagar hotas, bör och vill jag dela hans faror.n Detta fruntimmers oförskräckthet och mod har förmått en stor mängd af Papineaus vänner, att samlas i hans hotel, för att försvara honom. Det tycktes likväl icke, som om regeringen: der skulle vilja oroa hozom; tvärtom lärer guvernö ven hafva sökt hans bemedling att lugna sinnena, men på hvilket förslag Papineau vägrat ingå. SPELHUSENS I PARIS SISTA DAG. (Ur ett Fransyskt blad.) Det var i går vid midnattstiden, som spelusen tillslötos för alltid. I förmaken hade ett ökadt antal municipalgerdister blifvit placerade, ör att hålla den mäned folk tillbaka saom