Aftonbladet – 18 januari 1838, sida 3

nan gåsen helt behändigt och stack henne under blusen, hvarpå de gingo sin kos, utan att köpa någonting, eftersom deras afsigt var att förpläga sig gratis. Nast upptill restaurationen är en vinkällare; dessa båda ställen tillhöra samma person, som förtjenar betydligt på denna dubbla industri; de fyra marodörerne längtade att få smaka på sitt rof, och begåfvo sig derföre in i samme persons vinkällare, som de bestulit i rsstaurationen. Mannen i källaren, som ansåg dem för hederliga kunder, emedan de redan förut tvenne gånger varit hans gäster, skyndade att servera dem på bista sätt. Imedlertid hade restauratören blifvit varse sitt deficit; men då han icke hade någon aning om, att hans tjufvar voro så nära; sprang han omkring åt andra håll, för att få rätt på dem, och såsen var redan förtärd, då han kom in på vinkällaren och berättade sitt missöde för kyparen. Efter den beskrifning, denne sednare fick af honom på personerna, som tagit gåsen, blef han nart öfvertygad, att tjufvarne voro just de, som ;utto till bords i inre rummet, och der smorde ig helt egeneradt på restauratörens bekostnad. Restauratören kände genast igen dem, då han ittade in genom glasrutan på dörren. Man törde dem icke i deras förrättning, utan skiccade i stället genast efter vakt ifrån torget S:t Jean. Våra gourmander fördes derefter inför poliskommissarien, der de bekände sitt brott, ch denne skickade dem till polisprefekturens lepöt, der de blefvo satta på ett något magrare osthåll.n