Aftonbladet – 17 januari 1838, sida 1

Utan tvifvel lärer det intressera allmänheten, att få del af de förklaringar vederbörande ledamöter 1 tullstyrelsen afgifvit, sedan den nya undersökningen hörjat och grefve Posse samt herr presidenten af Billbergh, icke mindre är alla de andra, hvilkas välfärd af balsnsfrågans utredning be:or, kommit inför skranket. Mar bör nemligen antaga, att personer, hvilka om tullverkets ställning måste äga en så nära bekantskap som Gen. Tulldirekt. och f. d. andre departementschefen, icke skulle underlåta att framlemna sådana upplysningar, som satte den tillförordnade tullstyrelsen i tillfälle att i ett drag öfverskåda gången af de affärer, som ledt till ett så bedröfligt facit. Så slutade äfven vi, då vi från serskilda tullstyrelsen utbegärde de förklaringar tullbalansens notabiliteter aflemnat, och hvaraf vi här nedanför till prof lemna ett sammandrag af generaltulldirektören grefve Posses. Med förundran finner man deruti icke ett enda ord användt på frågans generella utredning, men så många flera på herr grefvens eget försvar mot herrar Winroths och Uddåns anmärkningar. Det resultat, herr grefven genom denna förklaring synes vilja tillvägabringa, är öfvertygelsen derom, att han om balansen och om oredan i räkenskaperna varit ända in i yttersta stund så fullkomligt okunnig, att han ej en gåmg förmådde expiicera de icke tvetydiga tecken till dessa oredor, som vid mera än ett tillfälle inställde sig. Huruvida herr grefven verkligen uppnått detta resultat och buruvida det kan lända honom till ursäkt eller heder, blir framdeles tillfälle att urskilja; af följande herr grefvens till serskilda tullstyrelsen den 2 sistl. Nov. inlemnade förklaring, har imedlertid allmänheten tillfälle att anställa en jemförelse emellan tullverkets kamrerare och en dess kam marskrifvare, samt en dess chef, och att afgöra hvilkendera gilvit största utsträckning åt sin skyldighet att tillhandagå med erforderliga upplyssningar, Sedan Hr Grefven, efter vanlig ingress, försäkrat, att han om den uppkomna balansen ej ågt någon tidigare kunskap, än han fått genom un-ersokning:n efter Tullförvaltaren Fimers död, och hvarum protokellerna redan lemna upplysning, anser han sig dock böra utreda de af KammarrättsRådet Winroth och Kammarskrifvaren Udda mot honom riktade uppgifter. Jag får således, börjar Hr Grefven, först fästa uppmärksamheten derå, att Hr Kammarrätts Rådet Winroth saknar all anledning att i tilldragelsen den 17 sistl, Mars söka skäl till sitt urskuldande, ty Hr