Aftonbladet – 15 januari 1838, sida 1

Om Sjöf:rten med sitt mäktiga inflytande på en Stats kultur och förkofran, äfven för vårt land måste hafva ett stort och, under en stigarde och vidgad ver!dshandel!, allt mirkb:rare intresse, genom det obehindrade utbytet af mnaturalster, konstprodukter, upptäckter och uppfinningar, samt salia de både ekonomiska och intelloktaella fördelar ett sådant uthyte medförer, ej mindre i enskilda än allminna foörhållanden; så är ingen tvifvel att ju, äfven i vårt Fäderaesland, likaväl som i något anmit, månge skola, i sin trygga besittning eller ostörda njutning et dessa fördsler, behjeria dens öde, hvilken, för deras nytta, beqvämlighet eller nöje, i äfventyrlig färd på den falska töljan, och trotsznda eller bekämpande Elementernas våld och svek, stundeligen vågar, och mången gång tillsätter både helsa och lit, Detta öde är Sjömannens. Ryckt fiån de för menniskan och medborgaren dyrbaraste föremålen: fosterbygd, vänrer och anhöriga, vet han ej om han dem någonsin mera återser: och af det knappa, tungt förvä fvade, dyrköpta brödet är sällan någon beta qvar åt den förolyckades gamla moder, eller hans oroligt väntande maka och de på strar.den stående, 1 förtid faderlösa — Hvilket hjerta skulle ej skänka dem sitt deltagasde och sin skärf? Eller om i lifvets och dödens afgörande Ögonblick, nödskottot eller nödfl:ggan för sista gången ropar: hjelp! och hjelpen med blekt anlete står villrådig på kusten, och med fruktande blickar mäter bräinningens höjd och djup, hvilket hjerta med känslor och medel skulle ej med dessas högsta kraft vilja tillropa de försagde mod attskjuta ut räddningsbåen, eller beföna de tappra som bergat menniskolif, eller, om de, i olik stsid med svallet och stormen, dukat under, sträcka en förbarnande cmsorg äfven till deras i nöd efterlemnade? — Nej! vi kunna ej tvifla derom, I redliga Svenska bröst är menniskokär!eken lika befästad som kånslan för Gud, Konung och ära, — den ädla menniskokärleken, som är glad att finna sitt rätta föremål, och som, närhelst den påkallas, ej blott är beredvillig tili hjelp, men rik derpå, äfven med det mindre förrådet, emedsn den uträcker måaga händer med hvar sin gåfva. Men gåfvorna kunna falla ojemt; kunna, i brist af nödig kännedom, tömmas på en puntt och blifva otilirickliga på en annan måhända angelign.re; kunna, allt etter framställnirgens färger, gifvaren: sinnesstämning och andra tilltallig2 omständigheter, både Öfverskrida och understiga behofvets, tarans, arbetets eller förtjenstens sanna mått. För att afhjelpa detta, fordras en Stifte!se, som med fullständig öfversigt ef det hela, :r i stånd att med noggrannhet jemföra och med rättvisa gradera serskilta förhållandon, efter sålunda funnen norm bestämmer sitt omdöme öfver ansträngningen, uppoffringen eller olyckan, samt med ansvarig förbindelse mottager, förvaltar, fördelar och redovisar medlen. En Förening af så ädelt och omfattande syfte har nyligen bildat sig i Frankrike, under namn sfSociet genera!e des naufrages et de lunion des nations, sur les rapports du Sauvetage, du Commerce et des Sciences; och med detta värdiga föredöme har SjömanraSällskepet i Sto:kholm, hvars åliggande är att inom Fäderneslandet befrämja allt, som kan lända till Sjöfartens och fHandelns uppmuntran och förkofran, :äfvenledes besiutit att utsträcka sin verkningskrets till ett sådant, med dess verksamhet så nära beslägtadt, af erfarenheten länge påkalladt, allmänt nyttigt ändamål. Saken sålunda, och utan vidare omsvep anmäld, skall, vl hoppas det med tillförsigt, finna sin förespråkare i hvarje mensklighetens och fosterlandets vän Direktionen. Utdrag at Tillägget i Stadgarne för SjömannaSällskepet i Stockholm, dateradt den 4 December 1836. —— -— — — -—— — — — — . 19. f:sta Mom, Uti allmän tidning låter Direktionen åSjömannaSiällskapets vägnar, vid do tider Direktionen lämplicast finner, dock endast en gång om året, införa animälanden, hvarnti don allmänna välgörenheten och menniskokärleken uppmuntras att befrämja skeppsbrutnes räddning utur sjönöd, på Svorges farvatten och vid dess kuster, förmedtelst penningebiårag , lemnade till Sällskapet, som dem till sådant ändamål använder och redovisar. 2:a Mom. Serskilt underrättas Konungens Resp. Befellningsbafvande, Städernes Migistrater och SjömannaSäiilskaperne i riket om denna utvidgning af Sällskapets verkningskrets, och Direktionsn utbeder sig dessa Autoriteters benägna medverkan till ändamålets befrämjande, f. 22. å sådan utbetalning icke förr kan komma i frå. . d LÄ n 33, än sig visat hvad medel dertill förefin så . . . om . H eddelar Direktionen vid Sällskapets ordinarie samnankomst den 7 Mars 1838 underrättelse om väHden at uppmaningen. Sällskapet utser då, och saderera årlicen samma dom fam ss pr 0 RR