Aftonbladet – 12 januari 1838, sida 1

STOCKHOLM den 12 Januari, Med de på förmiddagen ankomna utländsk poster erhöllos tidningar från Paris och Lon don af d. 31 December, samt från Hambur af d. 5 dennes. England. Några sednare underrättelser från Canada, äl de förut meddelade, hafva icke ankommit til Europa. — En generalmajor har blifvit afskic kad från England, för att leda civil förvaltnin gen, under det guvernören sir John Colborn törer befslet öfver trupperna. En brigad a gardet och tvenne regementen, bestående a 5000 man, komma att nista vår afskickas til Canada, d. v. s. ministrarne hafva åtminstont nu den planen, men huru det kommer att gå kan bero af hvarjehanda under tiden inträffande omständigheter. Befallning har imedlertic redan afgått, att förstärka alla i Canada, Nye Skottland och Nya Braunschweig förlagda regementsn med 200 man hvardera. Dessa förstärkningar komma att sammandragas i Cork, och derifrån på krigsskepp öfverföras till Halifax. Man börjar redan i England tala om nedsättning på virket från Östersjöländerna, sedan tillförseln från Canada, genom dervarende oroligheter, naturligtvis kommer i stagnation. Samma Belgiska tidning, som berättat om drottning Victorias förestående förmälning med en af de unga prinsarna af Sachsen-Coburg, förklarar nu detta rykte för helt och hållet ogrundadt. De från norra trakterna af England ingående underrättelser om ställningen i de distrikter, hvilka hufvudsakligen sysselsätta sig med linneoch sidenväfnader, låta öfverhufvud mera tillfredsställande än förut. Frankrike. Fråga har varit om er stor Hauptund Staats-Action, men hvilken lyckligtvis sjönk tillsamman till ett intet. Tidniogerne berättade om det snart förestående bildandet af en observaions-armå vid belgiska gränsen. Order skulle 1, 28 Dec. vara gifma till de kommenderande seneral-löjtnanterne, att hålla sig färdiga att marchera och att — tiga. Alla permitterade offiserare skulle hafva fått order att inställa sig till jenstgöring. Artilleriet skulle bestå af 100 kawoner. Meningen skall hafva varit, att hertigen f Orleans skulle få öfverbefälet, såsom någon rsättning för den afrikanska krigsäran, hvari van ej fick tillfälle att deltaga. Fråga var äfren om begäran att få 15 millioners kredit för letta stora kriget.— Dessa rysligt tillämnade krigs