bord, Iorvarande och oiverllyttning. Som ingen lag rörande detta ämne då blef stiftad, och jag icke anser kongressens tillgöranden 1 detta afseende såsom fmnala, blir det min pligt att -Jäter bringa detta ämne under eder öfverläggning. I förra sessionen framställdes för eder trenne serskilda sätt att reglera denna gren af statsbestyret. De voro: stiftandet af en nationalflbank; återupplifvande, med modifikationer, af Idepositions-systemet infördt genom lagen af d. 123 Juni 1836, hvilket tillät statsmedlens beIgegnande af bankerne, samt slutligen upphörande af bankernes anlitande för dessa operaItioner, samt tjenliga stadganden för deras bei drifvande genom ec.ill förordnade embetsmän. IDå kongressens båda kamrar uttryckt en neI kande opinion i afseende på de båda förstnämda sätten, i hvilken jag helt och bållet instämImmer, så behöfver jag icke ytterligare sysselsätta jmig med dem. I afseende på det sistnämda proljektet, hafven J, sedan eder härvaro, haft tillfälle icke blott att ännu ytterligare pröfva åtgärdens ilämplighet genom den praktiska verkan af sådaIna delar af densamma, som nu äro i kraft, lutan ock derjemte ait inhemta — hvilket alltid bör eftersträfvas och gifvas akt på med yttersta omsorg — folkets tänkesätt och önskningar. INationalviljan är republikens högsta lag, och Istatens tjenare bör troget stölla sig densamma till efterrättelse i afseende på alla ämnen, som ligga inom gränserne af hans konstitutionella makt. Sedan denm åtgärd, som nu är i fråga, underställdes eder uppmärksamhet, hafva de fleste af eder haft fördelen att personligen kommunicera med edra kommitenter. Lokala val till guvernörer hafva ägt rum i åtskilliga af staterna, vid hvilka tiilfållen lämpligheten af den plan exekutiva makten föreslagit, blifvit mer eller mindre diskuterad. Jag är försäkrad, att j skolen med tillbörlig aktning lyssna till hvarje uttryck af allmänna rösten. Men då det är eder önskan, att finna sapningen och att komma ti!l en riktig åsigt af saken i alla dess delar, så bören j derjemte ihågkomma, att frågor af ett vida djupare och mera emedelbart lokalinteresse, än skatltkammarens fivans-förhållanden, ingingo i de sednaste valen. Framförallt kunna vi icke förbise det vigtiga factum, att det fanns mer än 160,00U,000 bankkapital, hvaraf en stor del var utsatt för att blifva nonvaleurs, och en stor del åter endast upprätthölls genom speciella och begränsade legislativa anståndsbeviljanden — och att större delen em icke hela detta bankkapital berodde i mer eller mindre mån för sin fortfarande existens på de stats-legislaturers vilja, hvilka skulle väljas. Med afseende fåstadt på denna omständighet, skolen J bedöma huruvida det icke är högst sannolikt, att den egna belägenhet, hvari detta stora interesse befann sig i dessa afseenden, den omfattning dotsamma fått derigenom att det spridt sig till alla samhällets utgreningar, dess direkta samband med de förestående valen och de känslor detsamma skulle ingjuta i valstriden, haft ett vida större inflytande på resultatet af valen, än som möjligen skulle kunna åstadkommits genom en konflikt af opmioner i afseende på en fråga rörande förvaltningen, som låg mera aflägsnad ifrån detta interesse, och var af vida mindre vigtigt inflytande på detsamma. Jag har icke funnit något skäl att frångå min egen åsigt rörande lämpligheten af det föreslagna systemets antagande, emedan jag är fullkomligt öfvertygad, att hvarken stabilitet eller säkerhet skall komma att finnas i regeringens finanser, lika litet som i enskildes och korporationers penninge-transaktioner, så länge ett samband dem emellan finnes, hvilket, likt det som egt rum, framställer så starka frestelser att göra dessa ämnen till föremål för politisk agitation. Ja, jag är i sanning mera än någonsin ofvertygad om de faror, för hvilka det fria och opartiska utöfvandet af politisk opinion — den enda säkra grundvalen och vä:net för republikansk styrelseform — skulle blifva utsatt derigenora, att korporationers redan siltför stora inflytande ännu ytterligare utvidgades. Jag kan derföre icke enligt min2 åsigtar af hvad som är min pligt, tillstyrka förnyandet af ett samban?, som omständigheterne upplöst. Att man icke längre fortfar att begagna statsbankerna för skattkammarcns räkning i ficansväg, bör icke anses såsom någon fiendtlig åtgärd emot dessa in.ättningarPå banker äro väl a I JT oa JA YrA da af star ungen fö