Piteå Lppmark d. 31 Okt. Den 23 sistl, Sep tember inlastade tvenae Lappbarn uti en liten bå sex getkreatur, för att föra dem på andra sidan af er mindre sjö inom Arvidsjaurs socken; men som vä. dret var svårt och passagerarne voro något trång placerade, började de blifva ostyrige, hvarvid båter kantrade och så väl barnen som kreaturen fingo sir bane; de sednare har man igenfunnit, men ej de förra. — Under de tvenne sista åren har man å:minstone inom Arvidsjaurs socken vsarit någorlunda fredad från vargarnes förödande å Lapparnes ringa renhjordar; men i dess ställe tyckes en annan oblyg och säkerligen objuden gäst icke vara så mild isin framfart. Jerfven eller den så kallade filfrasen, som är ett, efter sin storlek, ganska glupskt och starkt djur, tillfogar icke så obetydlig skada, i det han, likasom katten, med hvilken han synes stå i nära slägtskap, smyger sig fram ifiån bergsklyftor och rishögar med en otrolig hastighet, t:ger så ett skutt bus på sitt föremål, och har den djertheten att icke släppa silt rot förr, än han lagt det till jorden, På sådant sätt har han slagtat ett icke riuga antal af får och mindre renar; men han öÖfvar vintertiden, då så djup snö är, att hen ej kommer åt renarne, en cannan lönande näringsgren, som består deruti, att han, som har ett ganska skarpt väderkorn, uppsöker Lapva nes i vildmarken uppbyggda små bodar, der de rafva förvarat skinnoch matvaror samt liskeredskaven. Vid ankomsten till en sådan bod, klättrar hav pp på taket, gör sig der Öppning, stiger dristeligen n, och sedan han spisat af det, som bäst smakar, vÖrjar han att draga ut till åtskilliga håll allt, hvad om finnes, och rifver det i stycken. Som detta djur ir svårt att fånga, vill man finna dess atkomma vara tilltagande. ! (Norrlands T:r).