Aftonbladet – 9 januari 1838, sida 2

Med anledning af en forut i detta bad intagen artikel angående jernhandteringen och förslaget till ny Smidesstagda, har Red. från ea med nämnde handteriog synnerligen nära bekant persen mottagit följande från mo salt åsigt utgående uppsa s. (Insöndt.) Uti Aftonbladet för den 16 sistl. Oecemberc förekommer ena insänd artikel rörande svenska Istångjerne!s närvarande beskaffenhet, s-mt orsa: I kerna 1 sig. i jecnstillverkningen till det förmenta förfall, hvaruti stånginom fäderneslandet befinner. Artikeln synes författad under en egen o lycklig sinnesstämning hos insändaren, som ser förhållandet hela vägen igenom så mörkt, som Ivoro den för landet vigtiga näringen ohjelpligt förstörd genom de begrepp om nödvändigheten laf billigare tillverkningskostvad, hvilka afven in-om denna industri måste gora sig gällande. I Likasom äld e personer ofta hafva svagheten inbilla sig, att den närvarande tiden är i ala afIs.enden säm e än den förflutna, från hvilken de äga angenämare hågkomster, likaså klagar jfven insändaren öfver nutiden och dess pi imånga ting alltid ovisa ungdomp,. Men låtom oss också försöka en grausknivg af förhållandet med svenska jerntillverkningen förr och nu i qvalitativt hänseende. I Lika säkert det är att svenskt jern för närvarande både kan göras och göres sådant, att: det motsvarar en del anåmares fordringar, lika! afgjordt är det också, att vårt vanliga träd-, I kolsjern ickz med någon säkerhet lemnar godt material för gevärsjern, machindelar, ankaroch brokedjor m. m. Fordom, innan man I förstod att i flammuga tillveska puddladt eller I garfvadt jern, var det nödvändigt att för nyssnämnde behof taga sin tillflykt till trädkolsjer net och som man ej kände något bättre, förblef det oklandradt, intill dess flammugnsarhetet bör. jade producera ett material, sem til alla anvöndanden, der ej hårdt jern fordrades, tog företrädet, öfrige delar af smidcesverkstäderre i sednare tid blifvit betydligt förbättrade) måste auvtagas, att de numera allmännare klagomålien öfver svenskt jan icke härröra från tillverkniogens förfall, utan hellre rån de stegrade fordringarne på godt jern, sådant som det t. ex genom puddgarfuiag ästadkommes, vore det likväl orätt att förneka, det jerntillverkningen hos oss befimner sig i ett mycket ofullkomligare skick, Jän man med afseende på de framsteg, Technoling och logien i vänta. ver, som nförande allmärbet gjort, borde bafva skäl att Det är underigt, att Bergsskolar.s eleuppgivas hafva utmärkt gagnat genom af förbättrade malmrostningsmetoder,, (motiverade af bruksp. och komm. P. A. Tamm) ej faonnit mera skäl att verkställa reformer uti den. vigtigaste deiea af jerntillverkningen, nemligea vid sjelfva stångjerasberedningen ; eller månnse på detta båll större svårigheter mötte, så att de ej heller af Bergsskolans elever kunde besegras). Insändarens sätt att yttra sig öfver vir jernt) Det är åtminstone för fäderneslandet lyckligt, att en jernverksägare äfven utan biträde af Bergsskolans elever nu förmått ait öfvervinna 12 de beiydliga svårigheter, som länge ansetts och välla Do aff 3 I Eburu det således (under det blåsverk Svangen nudda ära AMI: