Aftonbladet – 9 januari 1838, sida 2

ulan en nien Ssamnng porattelser och eskisser, nästan alla, såsom aet vill tyckas, till större eller mindre del tagne från annan hand, förskrifvande sig till de mest olika tider, från kejsar Decii regering ända till hundra år härefter, och förlagde till både nämnda och onämnda lokaler, deribland, hvad ett af styckena, kalladt ;Sjusofvarne, beträffar, äfven till — Asien. Utom detta stycke, en utläggning af den gamla legenden om sju kristna ynglingar i Ephesus, som under en förföljelse togo sina tillflykt till en grotta, der de instängda sofvo i 187 år, bestå ifrågavarande ,Minnen, af följande serskilda teckningar: ,Ett besok hos en plantageägare i Vestra staterna af Nordamerikan, en icke illa utförd beskrifning på en af dessa råa och härdade kolonister un? i vilda skogen, hvilka på sina jagter släcka törsten med björnblod och hålla sig varma, när den isande vinternatten kommer öfver dem, ute under bar himmei, med att ideligen klättra upp och åter släppa sig ner för de högsta trädstammarne; — den öfver hela Amerika bekanta öfverste Crockett, en verklig typ för dylika, som Amerikanerne kalla dem, ,bakskogs, menniskor, och hvars gamla trogna bössa, alldeles som d-n ifrågavarande plantage-ägarens, hettz Belsy, synes här hafva tjenat till modell, och en mängd af d8 förekommande dragen torde vara så mycket mera äkta, som de måhända i någon mån äro hemtade just ur bemåälde öfversies egen under titel af nExpleits and Adventures in Texam utgifna intressanta sjelfbiografi för åtskilliga år af hans lefnad; — Cheltenham,, en historia om en lord, som, samma dag, som han anlände till baden å den engelska orten af detta namn, genast, till följe af sin oemotståndliga passion, för att svärta hederligt folks goda namn och rykta, fattar pennan och skrifver en billet-doux till ena ung obekant flicka, hvilken tillika med sin mor bebor samma hotel som hans herilighet, hvarefter han kort derpå i de båda fruntimmerna igenfinner sin frånskilda hustru och sitt eget barn; nNågra scener hos Indianerna,, trenne intressanta bidrag till karakteristiiken af detta iutressanta folk, Grottan,, en temligen färglöst hållen berättelse om en resande familj, som hade den olycksn at genom ett stenras bli ivnesluten i en berggrotta någonstödes i Spanien och der nödgas svälta ibjel; En tuppfäktning i England,, en rätt liflig beskrifning på detta bisarra och barbariska national spektakel, som ändtligen sent omsider tyckes mer och mer förlora sitt behag i Joha Bulls ögon och ge vika för mera adla nöjen, meddelad, som författarev försäkrar, af ett ögonvitine; En fånge i Filadelbas fängelse, en tragedi, hvaraf en Sue skulle kunnat göra något, men som i det skick den här är 1maginerad framställas af dess offer, en till 50 års cellfängelse dömd mördare, har för mycket tycke af en biverläst lexa, för ait göra vederbörlig effekt; De båda älskandes klippor på Cahokia,, en gamska melankolisk anekdet från tiden af Amerikanska revolutionens utbrott; ,Skandinaveine i Amerika och Schweitz,, en originell sammanstallning af tvenne gubbar, båda härstammande från svenskt ursprung, men den ena född i Filadelfia, den andra bland Alperna, och efter mångahanda öden stötande på hvaraudra i — Hamburg; Judarne i Yark,, en episod ur det mot slutet af tolfte århundradet så allmänna förödelse-kriget mot Judarna i England; Upplysningens framsteg, eller 100 år häreiter, en satirisk fantasi, riktad mot dagens ångmaschins-, jernvägsoch tunnels-raseri; NordAmerikas Gustaf Wasa,, en kort teckning af den odödlige Washingtons lefnad och bedrifter; samt slutligen Trollqvinnan, en ganska ömklig, dock sannfärdig berättelse från den för de många trolldoms-processerna i Da!arne så bedröfligt noterade tiden under Carl den elfte. Den anmärkning, sem tillförene blifvit gjord mot ifrågavarande författares produkter, ait hans stil ofta hder af ojemnhet och hesvärss af en mängd anglicismer, gäller äfvenledes i afseende på detta nya arbete, som dessutom ur andra synpunkter icke torde kunna räknas till det bästa, man af denna penna äger. Imedlertid saknar icke volymen sina iniressanta blad, och vi vilja, såsom ett bevis härpå, förelägga läsaren en af de trenne anekdoter, som här tillsammans förekomma under deu ofvan anförda titeln: ,Scener hos Indianerna.v