än man skulle förmedat, emedan styrkan s henn:s röst ligger 1 de höga tonerna, som be funnos just jemt förslå för ariani första akte — den andra sjöngs ej — och hvilket deför hade eN tramgång, som vi icke hade väntat Mamsel! Fundin (Zserlina) har en icke obehagli; röst, och som tyckes vara ämnad att få en vis volym; men den är ännu endast barnets, allde les för svag för en stor sångroil i en Mozarsl opera, och hon gjorde således ej blott inger effekt härstides, utan vi frukta äfven, att de förtidiga framkastandet i en sådan, kan hav ett menligt inflytande på hennes framtida utbildning. — Hr Pfeiffer, som Octavio, gjordt berömvärda bemödanden att beherska både sir röst och sina armar. Om de icke fullkomlig lyckades, bör man likväl hålla honom räkning för nans goda v:lja. Beklagligen ar likväl hans af naturen vackra stämma segenteligen en bariton, och Octavio fordrar en hög tenor. Han kunde sålades icke äanvuat än förlora vid en jemförelse med sin föregångare, och det vore der!före oråätivist alt anställa en sådan. Icke desto mindre erhöll han applådiscemanger vid sin aria.