rez har man sökt vinna genom en utnämning till Mariseal de Campo. Till Bayonne hade tvenne mysteriösa damer anländt, för att begifva sig till Spanien. De ha likväl tills vidare blifvit ställda under uppsigt, emedan man anteg den ena för prinsessan af Beira. Carlisterne fortsätta rustningarna till sin expedition. Vid en träffning i Catalomen hafva 600 af dem blifvit drifna öfver gränsen och afväpnade af den Franska observations-korpsen. 70 Christinos, som fallit i insurgenternes händer, skola utan nåd och barmhertighet blifvit nedgjorda. England. De sednaste underrättelserne från Canada gå till och med d. 1 Dec., men äro ganska orediga och till en del stridande emot hvarandra. Så mycket synes doek vara säkert, att fästet St. Charles, hvilket, enligt förra postens tidningar, måst gifva sig åt patrioterne, blifvit återtaget och i gruned förstördt af regeringens truppar. Åtskilliga smårre träffningar emellan patrioter och soldater omtalas, i hvilka än det ena än det avdra partiet tillskrifver sig segern. Det vigtigaste är, att insurrektionen allt mer och: mer griper omkring sig. Regeringens truppar i Canada utgjorde icke mer än 4,500 man, och: inman våren lära icke några betydande törstärkningar vara att förvänta. Canadenserne hafva således valt sin tid väl. Lord Gosford återvänder till England, och her fått till efterträdare: general Colborne, som erhållit de mest vidsträckta fallmakter i afseznde på lugnets upprätthållande i Canada. Hen har redan låtit sätta ett pris af 1000 L. sterling på Papineaus hufvud, och lika mycket på en Hr Browns. Tf Engelska Underhuset föreslog Hr Leader, ett Canadas skiljande från England på fredligt sätt skulle preklameras, såsom den tjenligaste och nyttigaste åtgärd så väl för moderlandet, sem for kolonien, Äfven Hume och Molesworth talade till förmån för Canadenserne. Drottningen begaf sig dagen för julafton till Öfverhuset, för att, enligt urgammalt bruk, tacka parlamentet för den beviljade civillistan. Den drägt hon bar var öfversållad med dia2anter. I Underkuset har en vidlyftig debatt förefallit ki anledning af Hr Fieldens framställning om nöden bland chandtverkarne. Vi torde få tillfälle ;Fåterkomma till denna debatt, hvilken dock icke ledde till något resultat. Tyskland. Terminen för imsändendet ef de hannoverska -: :hyllningsreverserna var den 16 December tilländagåugen. Enligt Konungens förklaring kom:mer hvar och en, som icke till nämnde tid inskickat dem, att få asked ur statens tjenst. Öfver-Appellatiensdemstolen i Celle har väl inlemnat en revers, men med förbehåll 2f sin aflagda embetsed, hvari står, att hvar och en bör tillgodorjuta sina lagliga rättigheter, landets konstitution och andra goda ordningar, utan några enskilda afseenden. — I Göttipgen skall vara -temmeligen lugnt, tack vare dragonerna och deras sablar! Konungen skall hafva. yttrat, att han, i stället för de sju afsatte protessorerne, ville kalla andra vida berömdare män, om han äfven skulle uppväga dem med guld. Huruvida sådane berömde män kunna honas villige att ingå i den kraftullesp tjenst, ir ännu oafgjordt. I Berlin berättas allmänt, att en hög person ntercederat på högsta ort, att professererne Jakob Grimm och Gervinus måtte anställas vidstt Preussiskt universitet, — I Leipzig hade ekningen för de sju protesterande redan stigit ill 20,000 thaler. Äfven i Libeck bereddes n adress till dem. Ridderskapet i Rkenprovioserna har till Berin skickat deputerade, förmodligen för att göra örestäl ningar i afseende på Cölnska erkebiskoens afsättning. — Ett herdabref från den afatte till stiftets invånare hade blifvit utspridt; nen han har förklarat det för falskt, och Preusska auktoriteterne hafva utfärdat en belöning ör upptäckande af förfalskaren, Den valde iftsvikarien, doktor Husgen, har afsagtisig föroendet, och Domkapitlet har en corps öfvergit förvaltningen. Påfven har den 10 December, i anledning af rfarandet mot erkebiskopen af Cöln, i det EA AA ff Lill, oc ss I