Aftonbladet – 27 december 1837, sida 3

Redaktionen har ansett sig icke böra vägra en plats i bladet för nedanstående, 0ss nyligen med posten tillsända artikel: Till Redaktionen af det Elfte Aftonbladet! Redan under loppet af sistl. vår insändes till Redaktionen af det Sjette Aftonbladet en upplsats, undertecknad: Possessionater i Westmanand, med förf.ågan om orsakea, hvarföre tidningen Nyare Argus år 1836 upphörde att utgifvas, innan ämnu det antal numror, för hvilka betalning blifvit upptagen, hade utkommit, utan att dessa numror sedermera afhörts, samt utan att ens så mycket, som en giltig ursäkt blif.it framlagd till förklaring öfver detta besynnerliga förhållande, eller något löfte lemnats, när eller em någensin prenumeranterne hafva att vänta en fortsittning. Ehvad man efter ohka åsigter kunde hafva skäl att vara mer eller mindre nöjd med tidningens innehåll, synes dock den första fordran man öger af den sem uppträder infor -allmänheten vara, att demna åtminstone icke i materielt afseende skall blifva duperad. Redaktiomen af det Sjette Aftombladet behagade likväl icke intaga ifiågavarande uppsats, hvaraf det nä:stan vill synas, att det torhållersig med tidningsredaktionerna, som stundom med det täcka kömet, att de väl kunna vara ganska skarpt oense sins emellan, men oftast göra ett, när det blir fråga om att taga hvarandras parti mot karlarne. Vet synes, åtminstene för dem, som vistas på längre afstånd och icke närmare känner alla förhållanden, svårt, om icke omöjligt, att förklara en sådan missaktning emot publiken, som den, hvilken består i mankerade förbindelser mot prenumeranter, på mer än ett sätt, nemligen ifrån utgifvarens ekonomiska obestånd. Skulle detta här utgöra den verkliga orsaken, så är sådant visserligen att beklaga, och prenumeranterne skola utan tvifvel, om det tillkännagifves, gerna efterskänka sin fordran; men anspråken att åtminstone blifva underrättad derom, stå hkväl qvar. I alla fall är det att märka, att tidningen Nyare Argus, enligt hvad sem fanns utsatt på bladet, i många år hade tvänne namngifone förläggare, af hvilka åtminstene den ene, efter hvad ins. hört sägas, skall befinma sig i goda omständigheter; och ins. veterligen, hade det aldrig i tidningen blifvit uttryckligt annonseradt, att denne frånträdt gemenskapen mad utgifvandet, oaktadt mar muntligen och i bref hört sådant i vår landsort. Man tager sig derföre ännu en gång friheten att härmedelst genom Redaktionen af det Elfte Aftonbladet anhålla om svar på ofvannämnda förfrågan, och om möjligt någon upplysning, hvad den eller de förre utgfvarne af Argus nu kunna hafva för händer, som är nog vigtigt att hindra dem ifrån att utgifva det antal numror af Nyare Årgus, for hvilket de ännu stå i skuld. Possessionater i FVestmanland, och fordom prenumeranter på Tidningen Argus. De värde Inssändarne af ofvanstående artikel torde benäget ursäkta, om vi vid besvarandet ai de frågor den innehåller, hufvedsakligen inskränke oss till den punkt, som angår Red. a det Sjette Aftonbladet. I afseende derpå tillåt: oss nämna, att, om ej minnet bedrager oss d några månader sedan Nyare Argus upp ot, ett slags anmens att lösa i Daglig