Aftonbladet – 27 december 1837, sida 1

gift och söger, att han varit med i Neuillykomplotten), kom dem 8 Dec, resande från England, med falskt pass och namn af Stegler, och landsteg i Boulegne. Det regnade starkt vd hans landstigning, och han skyndade sig så, att han icke märkte, det han tappade sin plånbok. En tullbetjeat, som såg boken ligga, ropade efter honom, men förgäfves. En dag efteråt öppuades boken af en tulltjensteman, för att få .veta, hvera hom tillhörde. Men mannen blef storögd, då han såg de handlingar och ritningar, hon inn: höll. Han anmälde :aken hos i vederbörlig auktoritet, och d. 10 var Hubert arr. sterad. Papperen skola hafva inuehållit plan full en Dy, sinvrikt inrättad, helfvetesmaschin , luppgjord i Englaud; men buruvida maschinen Iskulie förfärdigas i England eller Frankrike, var I ovisst, (En sednare tidning uppger, att sjelfva I maschinen bifvit anvträffad). Ehuru besyngerligt get ser ut med helfvyetesmaschinistens brådska att springa ifrån sina papper, äfvensom med hans lugn att stadoa qvar två dagari Boulogne, s dau han förlorat dem, blefvo ock talrika arIresteringar följden af fyndet. Redan i BouIlogne skall hafva blifvit utredt, att han gjort Ile resor till Epogland, för att rådfråga sig hos skicklige mechanici i London och Biri mingham. men den ere återkallar sedan sin uppEtt blad, la Charte, berättar, att upptäckten icke kommit så alldeles eförmodadt; regeringen hade någon tid baft hum om vissa ohyggliga planer mot konungens lif; och dessa spår hade polisen vaksamt, men tyst följt. De papper, som på ofvannämnde vis antraftades i Boulogne, .öfverensstämde med de underrättelser, man redao ägde. — Enligt Courrier skall Hubert genast hafva vidkäuts de företedaa handlingarne. Samma blad tillägge:, att regeriugen, klok genom de många komplott-rättegängarne, icke ämnar göra så stort väsende af denna, utan hänskjuta den under åssis-domstolen. Det var en gifven sak, att en mängd arreIsteringar skulle ske, i synnerhet i Paris, der, såsom Ceur:ier förgyllande säger, så många under polisens uppsigt ställda persomer finnas, idem man kan taga utan vidare omständigheter. Hemliga ageuter afskickades genast till Nantes, Rouen ech Bordeaux; och det talades om, att man hittat legitimistiska spår. Heta polisen och en del af garnisonen fingo ordres att hålla sig alerte. Sednaste underrättelserne innehålla, att de fleste, som blifvit gripne, åter blifvit satta på fri fot; och endast en qvinspersen, Grouvelle I (densamma, som stod for rätta, för det hon bekransat Fieschis, Pepins oeh Moreys grafvar), lär qvarhållen i förvar. Bland hennes papper I hade man funnit ett bref från Hubert (från LonI don) deri han klagar öfver penningenöd, och I begär understöd för resan till Paris, Detta är åter en af egenheterna i denna sak, att en stor ,sammansvärjn gs emissarie skulle så sakna alla tillgångar. D. 14 Pec. kom Hubert till Paris. Ora hans ålder gissas elika; somlige taga honom för att i vara mellan 20 och 30 år, andra närmare 50. Han har hogrodt hår och dito polissonger. Till sitt yrke är han garfvaregesäll. I Neuilly-saken var han dömd till 5 års fängelse och 10 års polisuppsigt. — En ansedd borgare i Rouen, vid namn Godard, har blifvit häktad och afförd till Paris. Detta har väckt mycket uppsejerde och ovilja, Svårt är att säga, hvad nytta eller skada I denna komplott kan frambringa. kuligt de närmare betraktelser man auställt öfver den nya i kammaren, skall den icke vara så alldeles att lita på för vederbörande. Det tros, att de nye : eller omvalde deputerade begyot båfva för sina i kommitenters opinion. Mau motser således , l åtminstone till en början, några stormiga oc lobehaghga anfaktelser. Tidningarne anmärka ett löjligt sträfvande hos alla deputerade, att få plats i vemstra centren, så att det ser ut, som om hela kammaren skulle blifva centre gauche. Huruvida Hubert kan till någon del skaffa bjelp mot den befarade motspänstigheten, skall tid:n utvisa. Hertigen af Nemours har kemmit ända upp till Paris på ett åvgfartyg. Han emettogs me. ärebetyg gelser af officerskorpsen. Drottningen och Hut. af Orleans voro honom till möte vid Sernon. Hertigen medhade från Afrika en le:onunge, som ett stycke fån Rouen fölli strömmen aÅch icke kunde unnhemtes. utan simmade h