Aftonbladet – 23 december 1837, sida 1

free J OR DE On fördel för den många ,ladies, och hoönourab!e misses,, som i det feta af pensionslistan njuta lönen för de tjenster, de gjort det allmänna, man vet Fj så noga hvarest elier på hvsd sätt; men ingenting halp emot den radikale ledamotens för Southwark, Hr Harveys, briljanta och skärande improvisation, der nästan hvarje mening dränktes än i Husets entusiastiska bifallsrop, än i dess löje. Det är dock nedslående att tänka, att all den styrka i argumentation han utvecklade, allt det stöd han hsemtade af sanningen, som han hade på sin sida, skulle varit förgäfves, så vida han ej för tillfället haft ministeren till bundsförvandt. Nu segrade den sak, för hvilken han talade, och Huset beslöt, med 295 roster emot 233, att pensionslistan skulle underkastas revision. Lord Russell har åter i Underhuset motionerat en bill om reglering af municipalstyrelsen i Irland, på samma basis som förut varit för:slagen, och dem Lyndhurstska ligan i Öfverbu-et förkastat. Det stora trätofröet emellan Öfverech Underhuset kommer således snart åter på tapeten, och man får då se hvad politik ultrapariist bland lorderne beslutit följa under innevarande session. Den annars ganska försigtiga Courier hade nyligen följande märkliga artikel: pMinisteren Melbourne är icke utan oro och bekymmer. Den fruktar högeligen en offentlig demonstration af lord Durham, som är ganska missnöjd med lord Russells förklaring emot den hemliga omröstningen. Lord Durham synes icke göra sig brådtom att l:mna England, och återvända till sin ambassadörspost. Han har Droettniågens öra, en betydande ställning, talrika anängare. Hah kunde lätt känna sig frestad at intaga lord Melbournes plats. Å andra sidan ir Ford Palmerstou i Båligt förstånd med sina kamrater; ham går sin väg nästan ensam, emedan han, så mycket hans karakter tillåter, söker att bevara Canningska skolans traditioner, I ett ögonblick då mimsteren behöfver alla sina krafter, då den blott kan hålla sig uppe genom enighet emellan alla sina medlemmar , torde redan enskilta frönm till tvedrägt vara nog för att Istörta den. Man finner för öfrigt afven i partiernes rörelser många tecken, som för ett eriaret öga antyda, att kabinettet vacklar. OConnell, som synes vara så fast i sin tillgifvenhet för ministeren, understödjer eller öfvergifver den, allt efter omständigheterna; han ger akt på hvarifrån vinden blåser. Folkmötena tilltaga, såsom alltid händer nyss före poiitiska brytningar. För att bjuda de hotande farorna spetsen, kan ministeren blott räkna på de förskräcktas understöd, hvilka se en fara i hvarje förändring. Vi inskränka oss att visa de hetande symptomerna. Att efter lord Broughams affall och under det ett dyhkt är att befara af I OCennell, nödgas till på köpet försvara sig emot lord Purham, det är en svår ställning, och vore det till och med för ministrar, mera kära i sin makt än de närvarande synas vara.n Att Drottningen snart ämnar låta kröna sig, slutar man deraf, att hon låtit beställa sig en liten krona, den hon kemmer att bära på nacken, Miksom Drottning Elisabeth gjorde, emligt de porträtter, som finnas af denna furstinna. Den nye turkiske ministern, Ibrahim Sari Effendi, har ankommit till Londen. Frankrike. Hertigen af Nemours kom d. 8 Dec. på ångfartyget Phare, till Havre. Sedan han afseglat ifrån Algier till Gibraltar och derifrån till Tanger, hände honom den olyckän, under det fartyget i svårt väder gick utåt Portugisiska kiz sten, att han, nära Lissabon, föll omkull å däcket och bröt undre armen, nära öfver handleden. Han förbands genast, och man hoppades, att händelsen icke skall hafva svåra I följder. Sedan ångfartyget för kort tid Jlagt till vid Corunna, gick det åter till sjös, men blef, vid inloppet till kanalen, af storm tvunget att anlöpa Plymouth, der det blef liggande balftredje dag. Efter ankomsten till Havre, gick Prinsen om bord på ett annat ångfartyg loch afgick till Rouen. Allt ifrån sin afresa I från Oran, hade han icke haft några underrätTltelser från Frankrike. I Medelhafvet var vinIden högst ogynnande, och derföre beslöts att icI ke landstiga i Marseille, utan i Havre. Rykten i hafva väl varit utspridda om andra skäl till den ändrade reseturen; men tidningarna förklara dem Aifön Kltade — Kanelisa familien. som af Prin