Aftonbladet – 20 december 1837, sida 2

den onskan, att kramhbandelsoch lar tskramhandels-societeterne måtte å ömse sicor välja några deputerade, for att träfia en öfverenskommelse i ämnet, till dess saken kunde blifva närmare reglerad genom lagstiftningen. BOKHANDELS -bULLE TIN. Vi nämnde i går såsom en liten nouveautå i vår bokhandel en öfversättning af biskop Dräsekes Invigningsord, då nya minnesvarden öfver Gustaf II Adolf aftäcktes på siazfältet vid fitzen den 6 November 1837, Det är en okorstlad, evangelisk vältalighet, hvars styrka ligger i manlig eukelhet, h-ars varde är mycksn mening i få od. Vet prunkande äreminnet skulle väl, em någorstädes, vid denna minnesvå-d funvit ämven för en bjertare kolorit, men den osminkade tacksamh:tens hjertliga hyllniog skulle icke kunnat uttala sig på ett mera värdigt och äcelt språk. ooo— De sjette och sjunde delarn: af Nösselts Berät:elser ur Allmänna Historisn för fruntimmer, hafva nyligen lemuat pressen, och är med nämnde sjunde del, som sträcker sig intill våra dagar, detta historiska arbete atslutadt. Vid sidan af Beckers utförligare handbok i den allmänna historien, och Rottecks pragmatiska och till ett studium af historiea; filosofiska och sociala sida, samt skildring af de serskilda tidehvarfvens karakterer, egnade verk, intaga Nösselts ,B-rättelser ett ganska aktningsvärdt rum i den historiska litteratur, vi på sednare åren adopterat från utlandet. Det moderata pris, hvartill detta arbete i vår bokhandel säljes, förI säkrar den popularitet, på hvilken det äfven kan räkna genom sin egenskap af en för den stora pluraliteten lämpad, lättfatt!ig läsning, och det utgör med de båda föregående verkea en I cykel, som är ganska värderad i hemlandet. — Vi hade i våras det nöjet, att såsom ny!komling i vår inh:mska bokoch konsth-nuel kuona anmäla ett nytt lithografiskt placchyerk af en svensk artist, Hr Billmark, hvars krajong redan genom de af samma hand förut utförda teckningarna af Stockholms pittoreska omgifningar visat sig värdig att täfla med dagens förnämsta utländska hthografers; vi mena Tjugu vuer af Khenströmmen, ifrån Cöln till Mainiz,a af hvilket arbete första häftet då anländt från Paris och Lemerci rs bekanta stentryckeri. FyIra kahierer hafva sedan följt, och den enligt I planen bestämda serien är dermed nyligen full ändad. Så väl de valda vyernas egendomliga I pittoreska skönhet och romantiska interesse, sam iden utmärkta talang, bvarmed teckningarnve äro r utföraa, göra onekligen detia verk till ett af de 1! vackraste acqusitioner för divansborden. Efter 1? vårt omdöme äger man likväl icke anledning, , hvad exekutionen beträffar, att full: lika ocelagt skänka sitt bifall ät fortsättningen al irågava ande arbete, som dess första början. Ven J lsormärkning hvartil Hr B:s näst föregående prot) dukter kkmnat något skäl, att det hos nimnde rjartist icke saknades spår till anlag för maner och småaktighet, syns oss verkligen, hvad ti mängden af dessa sista litografier af hans band -I beträffar, snarare stadfästed än vederlagd. Hans Ulträd förlora i allmänhet m:r och mr karaiter , och natur, — Hr B. ägde uWliförene ganska a i mycken förtjenst i denna väsendiliga del af paynt sagen, — och de hårla konturer, hvyeri han n merändels låter dagrarna på alla löfverk viga 5 II fram, äro i sanning en ingenting mindre är lyckI-llig i Någon gång skulle man kanske dess;l utom tycka sig finna, att artisten gjort sig litet ;r brådtom, och icke raknmat så alldeles noga med m lett litet streck mer ell r minare, här ller der. mn I Hans eff.kter, — något hvarmed han synbarliet gen älskar att frappera, — äro också icke all1tid så naturliga och fattliga, som man fordrar g.laf dem, om de icke skola ar ses falla i det sökta. I Hr B:s lointainer ech moln, och i alimächet allt, at! som fordrar bu!vudsakligen finess och tälamodi nI utarbetandet, äro de reiatift mest förtjenstulla I partirna. Det är oss imedl.rtid ew nöje att ml erkänna, det även en och annan plauch i dess ku! helhet aldeles icke lemnar rum för någon af il-ide anmärkningar, vi tillåtit o:s öfver bufvud ve I framkasta, och vi vilja till ett exempel härpå af! endast anföra ,Lurlei-klippen, i månsken, ett I blad, utan tvifvel värdt att rekpas bland de vackist I raste saker lithog-afien äger att framvisa. al— En af de näpnaste och behävdigaste jullet; gåfvor, som bokbandeln under de sista tiderna d-lerbjudit, bar varit den så kallade Toilett-kaall lendern eller Toilett-almanachan,, hvaraf in l under en följd af år gemenligen ordentligt till velhvarje jul en vy årgång utkommit. Eu dylik