Aftonbladet – 16 december 1837, sida 1

Tyskland. Sjuttio af Kiels invånare, bland hvilka 24 af universitetets lärare samt alla litterata ledamöter ar magistraten, hafva aflåtit en tacksägelseadress till de sju professorerna i Götungen, hvilka höjt sin röst emot vålaet på Haunoverska grun lagen. Så.om ett prof på den otäcka och v mjeliga forgudning, hvarmed Ernsts hofuidning går honom tillhanda, torse följande strofer ur ett bref från Einbeck, der Ernast på en jagtresa hållit ett tal, förtjena att anföras: vÅtt återgifva hvart och ett af de ord, som H. M. yttrade, är emöjligt för insändaren, emedan han, försjunken i åskådning af den i sanning majestätiska gestalten, hvilken erinrade om foreztidens heroer, ty värr! icke nog troget uppfattat H. M:s ord. Men så mycket vet han, att det hela af det kungliga talet var genomträngdt af en anda af äkta humanitet och landsfaderlig mildhet, hvilken måste göra och äfven synbarligen gjorde det djupaste intryck på de närvarande. — Insändaren räknar denna dag blaad de lyckligaste i sin lefnad. Fransyska tidningen le Zems anmrker ganska nktigt, att frågan om Hannoverska koustitutionem icke står ensam i Tyskland, utan på det närmaste sammanhanger med hela konstitutions-väsendet på andra sidan Rhen. I HessenCassel, der kenstitutienen liknar den Hannsj verska och tillkomrsait i följd af en folkrörelse, liksom i Hannover, kan thronarfviugen göra samma pretext gällande för konstitutionens ofverändakastande, som Ernst begagnat i Hannover. De närmaste agvaterna hafva nemligen icke antagit den; ech efter den nya statsrätt, ,den kraftfullev hålier på awt etablera, behöfrves ej mera än att någon despotiskt sinnad agna! förklarar sig missbelåten med hvad folk och regent på laglig väg öfverenskommit om såsor grundlag, för att kunna göra alltsammans åtel till intet. I Bäjern, påstår det Fransyska bladet, skela omisskänneliga symptomer visa sig, som låta sluta att, sedan Hannoverska konstitutionen blitvit tillintetgjord, samma öde förestår den Böjerska. Det aristokratiska och kyr ko-partiet bereda sig till en stor triumf. In rikes ministern furst Wallensteins entledigande som skett för några veckor sedan, tres stå sammanhang härmed. Domkspitlet i Cöln har valt Domprosten D: J. Hösgen till förvaltare af erkebiskops-embete Bland de vigtigaste skäl, hvarför erkebisko pen i Coln blet afsatt, anföras 18 artiklar, den han tvang alla att underskrifva, hvilka han vig de till prester. Dessa mot de Hermesska lä I rerna riktade artiklar voro af den natur, a regeringen icke gerna kunde tåla dem. De 18:de var den anstötligaste och lydde så: J)4 -Ilofvar ech svär minom erkebiskop lydnad oc troket i allt, hvad lära och disciplin rörer, uta Jall mental reservation, och erkänner, att ja 5j enligt den katolska hierarkiens ordning, Jm