Aftonbladet – 15 december 1837, sida 2

pplysta publicister lära, att en sådan inrättuing ör stridande emot sjelfva raturenn; — — att dylika inrättningar falla fattigvården i embeten; — — vatt när mödrarne ej behöfra beP kymra sig om sina barns vård och underhåll, de alltid skola framskaffa flera barn, än den k nya inrättnirgen kan emottagan; — — att om n man upptager dem, som äro mest vanvårdade, hvilket är den naturliga regeln, så är det klart, I a att mödrarna finna sin räkning vid, att vanvårda sina barn,; — — att dessa inmrättningar visa sig demoraliserande deruti, att de utrota sjelfva moderskänslan hos dessa qvinnor, hvilka skola tro sig födda allenast för att framskaffa barn, och andra till att underhålla demp; — — och att ansträngningen i skolan endast försvagar barnen, och gör dem odugliga för ;kroppsarbeten; — — patt de skola betordra lättsinne och bereda tillkonstlade fattigdomar,; — — natt bland Londons och Neapels pobel och Lazzaroner, hvilka lefva mera som oskäli,ga djur, än sem menniskor, må det vara barmhertigt, att upplösa modersoch barna-känsplan, men hvem ryser ej vid inympandet på vårt samhälle af sådana qvistar, som äro tagna nur Lazzaronernas förpestade stamträdn c. Äc. Det lönar visserligen icke mödan, att ingå i; någon vidlyftig replik emot satser, som så synbart vederlägga sig sjelfva; men då det af des-. sa exklamationer tydligen synes, att hvarkenr Minerva eller Wermlands Tidning hafva den! minsta reda på, huru småbarns-skolorna äre beskaffade, anse vi för em pligt att nämna Hågra ord härom till deras upplysning. Småbarns-skolorna äro inrättade på den priacipen, att barn der emottagas några timmar om dagen och sysselsättas med inhemtande af sådaa undervismog, som är afpassad för deras ålder och fattningsgåiva; att demna undervisning sker i korta stunder af 10 åa 15 minuter hvardera, så att barnen icke deraf må tröttas, och med lika långa mellanskof, umder hvilka de få leka och röra sig, helst i fria luftem, om dertill är tillfälle, samt för öfrigt lika mycket afser att vänja barnen vid en viss erdving, lydnad och pligtkänsla, som att dem bibringa egentliga kunskaper; at de böra vara rentvätvade loch så snygga som tillgångarna mejgifva, om morgnarne, när de komma i skolan, och att för hvarje barn betalas en obetydlig afgift i veckan. Inrättningen utgör således ej mågon fattigvårdsanstalt, ty den förser icke barnen med deras : underhåll ; den sliter eller försvagar intet naturens band, då den endast mottager barmen på jde timmar, då foräldrarne genom arbete för sin bergning äro hindrade att efterse dem ; långt ifrån at befria mödratne från barnens värd, nödga de tvertom dessa, att tillse deras renlighet, och kanske med detsamma tänka på sin j egen. Så väl håigenom, som genom dot skick I och den moralitet, som i skolan inplanmtas hos I det späda barnet, såsom grund för dess framtida uppfostran, måste de ocksa bidraga att bålla -I moderskänslan vaken, i stället att qväfva cen. I Hvilken skada är det icke nu för den ömhet, I som Minerva och Wermlands Tidnings HRedaktioner hysa om medershjertat, att modrarna vill de barn, som skickas i dessa skolor, icke : fn få instänga dem i en fuktig och osund f d kammare, lemna dem på gatan, för att hemte sina första intryck från det sällskap, som erhålles der, hellre än i skolan, eller skicka den ur hus i hus att tigga, medan de sjelfva gå u på arbete? Hvilken olycka, att de, genom der lilla afgiften, måste tänka på sin förbindelse mot de varelser, de framskaffat till verlden; och att de -Itvång, som skolan ålägger dem, i afseende pi barnens propret, och skammen att emottaga fö I rebråelser, om denna försummas, hindrar den latt ifrån veckans början till dess slut, lemni -I dem i orenlighet och trasor! Af Minervas hat och motvilja mot allt, sen befordrar samhällighet i uppfostran, likasom öf I verbufvud emot den arbetande massans upplys alning och bildning utötver katechesen (se es I yttrande för ett par år sedan om Sällskapet fö nyttiga kunskapers spridande), kunde man va licke vänta annat: men om det år sannt, at Wermlands Tidning star uncer Minerva-Redaktörens vän, Hr Biskop Agardhs legning, son var en af de verksammaste personerna för nämn: I de tidnings stiftande, så måste man dubbelt be klaga det tempora multantur, som häruti rö jer sig ifrån den tid, då Hr Biskopen afgaf si förträfiliga reservation vid betänkandet at ko mittcen för revision af Underwvisnings-verken. Boer: ASSA 2 , PROTESTERNA.