Aftonbladet – 11 december 1837, sida 1

Hu HINNAS ITLCAV VA MIVIesrjY 00500 inskar, och som det är för framtiden att koppas. ,De förre Cortes beviljade ädelmodigt min egering, för att motsvara statsbehofven, så stoa anslag, som landets tillstånd tillät; men ehuu mycket regeripgen än ansträngt sig, har resultatet likväl icke alltid svarat emot statskassans behof, Min regering skall bli betänkt på förbättringar i alla bestående afgifters förvaltning; hon år äfven betänkt på att, genom utgifternas förminskning, öka inkomsterra , att ordna de allmänna fondernas fördelning, och i alla förvaltvingsgrenar införa all den sparsamhet, som kan förenas med en god styrelse. — Slutligen skall bon, så snart omständigbetersa det medgifva, icke underlåta, att rikta bela sin uppmärksimhet på statsskulden, dn imändska som den utländska, hvarå statskassens bed öfliga tillstånd icke medgifver att, sedan förra året, betala in tressenpa. Detta är, mire herrar, en kort öfversigt af landets tillstånd. Om dt ej är så Jyckligt, som mitt hjerta örskar, så måste man de för anklaga de olyckor, fom det inhördes kriget med!ör. Men det snara slwet på dstta krig skall alltid vara ett föremål for mina önskningar, och det, hvarpå min regering skall arvända sitt största nit och ihärdighet. Jag är säker, att alltid bor Er finna den medverkan, som erfordras för att hinna ctt sådant mål, äfvensom för att upprätthålla den all männa ordningen, b:trygga den af oss besvurna konstitutionen och bibehålla den så nödvändiga endrägten gt harmonien emellan stais-makterna. Erskildabbref skildra de båda Drottningar. as tåg, som ett ganska beklagligt skådespel, Der fattades visserligen icke, prakt, men intet enda Viva Rit höra sig, hvilket tillskrifves den omständigheten, att regentinnan icke blott valt en moderat ministere, utan äfven utvämn! den anti-liberala Exministern Moscoso till president 1 senaten. Regentinnan var klädd i svart sammet och höll på sitt knä den i himmelsblått klädda Isabella, Hon såg ganska förstämd ut, Att de officiella uppgifterna låta litet aanorlunda än de rivata, är ingenting ovanligt, Oaktadt de vackra löftena i thronta!et, och Drottningens afla goda önskningar, ar tillståndet i landet likväl högst bedröfligt. De Carlistiska banden resa sig öfver allt med:den största djerfbet. Den 17 Nov, nalkades 50 sådane rytiare Aranjuez, 4 lieues från hufvudstaden, höllo sig der hela dagen och plundrade de resande. Några af gardets lancierer, som under en officers befal ridit emot dem, blefvo drifoe på flykten, ofliceren stupade och af soldaterne återkommo endast tre, med afskurna näsor! I Manocha och Estremadura förefalla sådana obyggliga stympningar allt för ofta. Narvaez har begifvit sig till Jacn, för att organisera nerd-armceen; men det tros ej, stt reI geriogen kan härtill gifva honom några medel, ty skattkammaren undfår ej mer några kontanta penningar utan blott papper, och slöseriet är utemordentligt i alia förvaltrivgsgremar, der I sparsamhet kunde iakttagas, hvarföre också det nödvändiga saknas. Till riga på det onda, skall (inans-ministern vara ytterligt oskickhig. — Som len liten tröst anföres, att någre Carlistiske rytItare vid Pyrezgerne ofvergått till Christinos. Tyskland. Preussiske Geheime Statsministern Baron von Altenstein har till Domkapitlet i Cola aflåtit en I skrifvelse, innehållande uppgift på de förseelIser, hvarför regeringen funnit sig fö:anlåten att lafskeda och bortföra erkebiskopen. Han hade I med hätskhet förföljt de professorer vid univerI sitetet i Bonn, hvilka voro vänner oeh lärjungar af afl. Hermes, och hade icke ens mes an-I ständighet behanglat dem, ehuru regeringen förI bjudit läsandet af Hermess skriter. Han ville , icke ens utlåta sig, hvad han hade att anmärIka mot dessa läror, utan förbjöd egenmögtigt akademiska ; föreläsningar. — Detta förbud kunII gjorde han på en olaglig väg, nemligen genom I cirkulärer till biktfåderna i Bonn. Han motarI betade således en fri uviversitetsbildaing, i fullkomlig strid med den ofverenskommelse, re,j geringen slutat med hans företrädare. — Han . förändrade egenmäktigt det af regeringen stif-Itade prestseminarium,. ökade den föreskrifna I seminariitiden, suspenderade lärarne c. Han hade yrkat, att påfliga bref och föreskrifter i dogmatiska ämnen gällde utan regeringens godÅ kämnande, hvilket stod i rak strid mot Preussi4