lagda, icke obetydliga, afgilter. STATSTIDNINGEN OCH DE ELFVA KANONSLUPARNA. I Statstidningen för i lördags finnes ett insändt s. k. Beriktigande af vår artikel 1 bladet för den 24 November, rörande de mycket omtalta elfva kanonsluparna. Ehuru det icke innehåller, i sak, någonting, som egentligen påkallar sett svar, för rättfärdigandet af Aftonbladets uppgifter, är det likväl i och för sig sjelf ett alltför intressant dokument, att vi skulle undanhålla våra läsare kunskapen derom. I anledning af hvad vi sagt om ouppby karsnslups-skjul, hyartill anslag erhållits, försäkrar Statstidningen, att vi häri haft orätt, emedan de skjul å Kongl. Djurgården, hvartill sista Riksdagens Ständer gåfvo anslag, förlidet år blifvit bygda, samt i år målade och försedda med takpapper. Vi hafve imedlertid icke talat om några skjul på Djurgården, hvilkas byggnad vi ganska väl kände, utan om skjul att uppföras å Skeppshomen.v Förslaget att bygga dem derstädes är vida äldre, än det om de nya skjulen på galervarfvet. — Det väcktes för 9 eller 10 år sedan, och om vi ej bedraga oss, var det år 1829, som de första medlen härtill erhölles, hvarefter sedermera successift några tusen Rdr dertill anslagits, för hvilka man börjat med sprängning och uppköp af åtskilliga materialier, hvilka annu i räkenskaperna anföras under denna rubrik. Man har likväl sedan låtit företaget hvila, för att i dess ställe uppföra den långa tegelstensmuren på Djurgården. Denna mur är visserligen vacker, men Statstidningen lärer dock benäget medgifva oss, att den hvarken är ett skjul eller ligger på Skeppsholmen. Vidare anför Statstidningen, huru vi skulle sagt, att Hr Amiral Cronstedt och Kommendörkaptenen Servais å ena sidan yttrat s:g om de elfva kanonsluparnas nedhuggning,, men hvilket Statstidningen försäkrar icke hafva skett, emedan Hr Grefve Cronstedt lemnade sin befattniog redan i början af Mars. I Aftonbladet står imedlertid ingenting talalt om, hvad Hr Grefve Cronstedt ,yttratv, utan der står: hvilkendera skall man då tro: Hr Amiral Cronstedt och Kommendörkaptenen Servais å ena sidan, eller Hr Amiral Coyet och Kommendörkaptenen Kreuger å dem andra? Kanske torde Statstidningens insändare icke hafva förgätit, att Hr Grefven var förvaltningens chef, då den bekanta före skriften om nedhuggningen derifrån utfärdades, att hela Förvaltningen sedermera förklarat, det meningen dermed allenast var deras reparation, och att Hr Kommendörkaptenen Kreuger är den ende, som skiljts ifrån deras mening, samt ingått på Hr Amiral Coyets. Man hade således skäl, till dess man blir öfvertygad om motsatsem, att anse Hr Grefve Cronstedt hafva tillhört pluraliteten. Härtill kommer Statstidnings-insändarens försvar för de båda sluparnas användande att bära skott-taflerna, hvarom han försäkrar sig hafva inhämtat noggranna upplysningar., Han uppger forst, att många af skottaflorna voro ställda på land, men att de tvenne svåraste, som föreställde linieskeppssidor, samt vägde 70 skeppund hvardera ock voro ämnade till skjutning på långa distenser, miste vara flytande för att kunna utläggas i skoettlinien. Nu hade man vid de ifrågavarande försöken en bombkanen i land och en på en kanonslup. I fell man ville skjuta på elika distanser, månne