islråd: Ledamot af Landtbrukssallskaperna 2259 la sörz, Grätz, Klagenfurt, Leibach, Miinchen, Pragi8? ych Wien. — Ötversättning från 3:dje original-uppI P3 agan. 2 delar 3: 46 banke, A Innehåll: ve Första Afdelningen eller Läran om Jordmånens A jeståndsdelar (Agronomi) afhandlar deras egenskaper, V1 t, ex. sandens, lerans, O, s. V., förmåga att qvarhålka Ja vatten, lätthet att uppbruka, tjenlighet för olika ki sädesslag, myllens beskaffenhet och verkan, kalkjordens I 8 förmåga att upplösa näringsimnen, enkelt sätt attj C finna jordmånens beståndsdelar, o. d. Om kiimatets I7 inflytande, och deraf uppkommande olikheter, Om matjordexs undre lager eller alf, och dess verkan, i Om jemna eller sluttande läge, djupare eller grundare matjord, och deruti inblandade stenar. Andra Afdelningen innehåller Jordens förbättring medelst gödslisg och Jerdblandning:r. Först genemgås de serskilta slagen af gödningsämnen, såsom spillning f hornboskap, bästar och får, m. m., dy, yttja, tång, halm, löf, kalk, aska, gips, m. m. huru hrardera at dessa ämnen verka o. d. Derefter afhand las huru de skola beredas och behanälas innan de inörlifvas med jordmånen, huru ladugårdsgödsel skall bäst läggas ech blandas med sbö o. d. for att brinua, verkan af brunnen och obrunnen gödsel, på hvilken jordmån den ena eller andra pessar, huru fihusen och gödselp!atsen böra vara inrättade; när den bör utföras på åkern; beredning af kompost eller blandring af gödsel och afskräden, samt dess verkan; gödningssätt tör ängar; öfvergödning med gips, gödselvatten, o. d. jemfördt med vanlig gödning — Sist afhandlas jordblardningarne, eller om förbittring af sandjord medelst påkörning af lera och tvertom, samt fremför allt dex vigtiga och af utmärkt framgång ofta åtföljda methoden att förbättra styf lera och andra jordmåner medelst påkörning ef mergel. Tredje Aldelningen afbandlar Jordmånens brukning. Den genomgår törst de serskilta redskaperne, och vissr huru de böra vara konstruerade för att bäst vinna ändamålet. Derefter föreskiifver den huru djupt: åkerjorden bör köres ,och vändas, hvilket är olika för olika omständigheter, som serskilt anföras; huru ofta och hvilka årstider jorden bör köras, och på hvad sätt; huru man serskildt skall göra jordmånens yta ren och lucker, och hvilka redskeper dertil, urder vissa omstindigheter, äro de tjenlgaste. Sist afhandlas, huru man skall uppodla en förut vild, och ouppodlad mark, undanrödja träd och buskar, zftappa vatten, plöja, bränna och inhägn?, Fjerde Afdelnjngen innefettar de allmänna föreskrifterre för Vexters odling: Om utväljande af utsädeskorn och frön, pröfning af deras friskhet och groningskreft, indränkning före sådden i hvarjehanda ämnan, m. m,., huru stort antalet af frökornen för en viss rymd bör vera; huru tätt såningen bör ske; hvilken tid den bör förrättas; på hvad sätt och huru djupt nedmyllningen bör ske, — Huru vexterne sedermera skola skötas: rensning medelst serskilta redskaper, der ett så heskaffsdt åkerbruk idkas; vältning, kupning, bandrensning, m. m. — Skörden; kärtvarnes ändamålsenligeste uppställning för ett torkas; införande och förvarande; tröskning, 0o. d. Andra Delens Första Afdelning. Serskilta föreskrifter för Serckilta Vexters odling. Om odling af hvete, råg, korn, hafre, serskilta arter och artförändringar deraf, hurudan och huru uppbrukad jordmån hvardera sorten fordrar, huru mycken och huru ofta återkomminde gödsling; hvilken tid sådden för hv2tdera bör förrittas: huru mycket utsäde erfordras per tunnland på bättre och sämre jord; hurn stor skörd kan påriknas, så väl i korn, som halm, under olika förhållanden, m, m. — Om odling af örter, bönor, vicker, bohvete, petater, rofvor, kålrötter, morötter, på samma sätt för hvarje slag beskrifvet i slla serskilta i förhållanden. — Om odlingen af fodervexter: först de ständiga foderfälten, beteshagar och ängar, huru de kunna förbättras medelst ängsvattning, medelst påförande af jord eller så kallsd Ergsföryngring, medelst turn öfvergödning, o. d., huru betrizs från mossa och tufvor, huru slutligen upplöjas och åter igenläggas, och hrilka gräsarter i detta fall äro mest gifvande att utså, m. m. Derefter om odlingen sf egentligen så kallade fodervexter: klöfver, vicker, m, m. omvexlande med sädesvexter, på åkerjorden; brukningssätt, såningstid, utsäde, alkastning o. d. — Sist i denna afdelning afhandlas odlingen af lin och hampa, rapseat, vallmo och endra oljevexter samt färgvexter, i anseende till utsädesmängd och tid, jordens brukaing och gödsling, m. m. liksom det föregående. Andra Delens Andra Afdelning. Om boskapsskötseln. Denna afdelning upptager hälften af Andra Delen, och omfattar Boskepsskötseln i sin helhet. Den innef:ttar sålunda såväl allmänna föreskrifter för parning, afvel, ans, utfodring, m. m. som serskilt detsamma för hvarje sersilt slag af husdjuren Så egnas serskilta kapitel åt hernboskapens arter, ett serskilt åt hästskötseln, ett åt fårskötseln, o. s. Vv, Uti kepitlet om kor beräkras mjölkafkastningen under olika fodringsrätt för olika racer, äfvensom serstilta methoder att bereda ost och smör genemgås, och produkticnsbeloppet utsättes. Uti kapitlet om fåren cgnas en serskilt uppmärksamhet åt ullafkastningen af gröfre och finare racer, jemförds med hvarandra, huru de sednare skola frambringas och bibehållas, m. m. Dessutom beräknas ock den olika gödselmängd de serskilta boskapsslagen lemna, relativt till det foder de förtära. Andra Delens Tredje Afdelning, Hushållslöra, innehåller berskning af: nuru mycket arbete menniskor och krestur kunna åstadkemma. huru mycken gödsel men behöfver för att underhålla en gifven åkervidd i fruktbarhet, huru stort boskapens antal bör vara, och huru da åtskilliga på åkrarne odlade vexterna böra följa på hvarsndra, eller om träde och vexelbruk, Sist egnas några blad åt göromålens rördelning, o. d. PU RTepoleon till häst, stor lithogrsfi af Horace Veree oo 4 oo oe oo 1A