Aftonbladet – 1 december 1837, sida 2

beräkningar, hvarpå vi åter på vårt språk allt hitintills hat nära nog fullkomlig brist. Under de 17 år jag, jemte andra tiensteåligganden, undervisat i Matematikens Elementer vid Kongl. Landtm, Kontoret, har jag mera än mången gång rönt denna brist, och är det på försök, att tills vidare afhjelpa densamma, som denna Lärobok under tiden blifvit utarbetad samt vid nämnde undervisning redan i flere år äfvenledes till en del begagnad. Den tryckes nu, på grund af min tjenstebelattning, först och främst till nytta för examenssökande Landtm Elever, för att såmedelst lindra deras besvär med tidsödande och oft2 nog felaktiga afskrifter, hvadan också en mängd af de här förekommande öfningsexemplen hafva direkt afseende på ceras framtida tjenstgöring såsom Landtinåtare och Justerare. Dernäst !ar jag trott mig, medelst denna Läroboks utgifvande, göra de Herrar Lärare någon tjenst, hvilka nitälska för Matematizens studium på ett något mera lefvande sätt, än hvad hitintills i allmänhet varit vanligt, men hvars inskränkta tid oftast ej tillåter att uppgöra nog många, varierande exempel m. m, för sina lärjungar; cch slutligen har jeg äfven förmodat, att denna Bek skulle blifva välkommer för Studerande i allmänhet, hvilka önska att på egen hand vinna någon öfning och fardighet i ifrågavsrande kalkyler. För att eljest kunna rätt förstå och använda, hvad i denna Lärobok är afhandladt, så förutsättes blott Qvatuur Species, Läran om Digniteter och Rötter. samt Logaritmer, äfvensom Eqvationers behandling at första och andra graden; dock, som de torde finnas, hvilka åstunda att rådfråga densamma, särdeles i Geometrien, utan att redigt äga nämnde förberedande kunskaper, så har jag för deras skull jemväl ansett nödigt att bringa åtrainstone a!la hufvudproblemers förm!er derstädes i ordentlig regelform, eller öfversätta dem från det analytiska på vanigt språk, och dessutom medelst biogade exsempels fullständiga utriknande, så väl med som utan logwitmer, vis:, huru desamma användas., — Författaren har således haft för ändamål att meddela en geometri, som, utan att sakna vetenskaplighet eller system, vore praktisk och icke blott rent geometrisk, utan äfven aritmetisk. Vi skola i korthet redogöra för författarens sätt att nå datta ändamål. Författaren har indelat sin geometri i 9 böcker, ungefär efter samma indelningsgrund som Euklidis, d. v. s. dels efter ämnenas likartighet, dels efter deras ordning af grund och följd af theori och tillämpning. Sålunda afbandlas i Ista Boken v,räta linier, vinklar och rätliniga figurer, deras grundegenskaper, likhet, förvandling m. m, 2 Boken vcirklar, de deruti och omkring förekommande linier, vinklar och rätliniga figurer m. m.; 3 Boken proportionsläiran; 4 Boken proportionslärans användande på linier och ytor eller plana figurer; 5 Bok. finiers och ytors mätning (lengimetri och planimetri); 6 Boken ,räta liniers och planers lögen mot hvarandra samt solida vinklar; 7 Boken kroppar eller solida figurer, deras grundegenskaper, likhet ech förhållande; 8 Boken kroppars mätning -(stereometri); 9 Boken Plana Trigonemetrien. Inom dessa böcker omvexla theeremer och problemer, på i geemetriska afhandlingar vanligt sätt, med undantag naturligtvis af dem, som äre rent praktiska och således böra inmehålla blott problemer. För att göra boken praktisk, har författaren sökt dels genom talrika exempel, hemtada fån de i dagliga lifvet förekommande problemer, visa satsernas praktiska nytta och inskärpa deras tillämpning, dels att genom satsernas reduktion till algebraiska formler och dessas vidare utveckling göra lärjungen hemmastadd med alla de fördelar, geometriens aritmetiska behandling medför. Såsom bihang äro tillfogade 9 tabeller, nemligen: 1) Qvadrater och kuber, samt qvadratech kubikrötter för alla hela tal från 1 till 1000; 2) Qvadrat innehållet i alnar och famnar af kappland och tunnland för vissa bråk och hela tal; 3) Multipler och bråk af 77 med deras logaritmer; 4) Areal af cirkelsegmenter; 5) Kubikinnehåll af cylindrar; 6) Formler för ytors beräknande; 7) Forrler för kroppars be räknande; 8) Fermler för rätvinkliga, plana trianglars upplösning; 9) Formler för snedvinkliga, plana trianglars upplösning. Slutligen bör kanske anmärkas, att den i tredje boken förekommande proportionsläran är afhandlad efter den i nyare tider vanligaste metod med bokstäfver. ERA — Lemnande dena detaljerade profningen af skrif