Aftonbladet – 14 november 1837, sida 2

Article Image
0 FR RA RA RR TAMARA, Tr så vidt möjligt, aflägsna alla de hinder, som genom statsgrundlagen af d. 26 Sept. 1833 uppstått, och nödvändigt måste uppstå, för regering och förvaltning. Om i den nya författningen Konungens och Ständernas rättigheter på ett lämpligt sätt framställas, och den akta tyska monarkiska författningens grundval på sådant sätt befästes, så måste våra trogna undersåtares välfärd derigenom nödvändigt befordras. Emedan ingenting är så angenämt för vårt faderliga hjerta, som att efter möjlighet förminska våra alskade undersåters bördor, så skänker det oss en serdeles glädje, det konungarikets finansers tulistånd medger, att redan med nästa år låta en minskning i skattebördorna vidtaga. Vi underrätta derföre våra trogna undersåtare, det vi beslutat: Att, räknadt från den 1 Juli 1838, ejtergifva dem årligen en sumrma af 100,000 R:dr i de personella och närings-skatterna. Det ytterligare i detta fall skola vi meddela våra trogna ständer. Som vi sätta ett ganska högt värde på våra älskade undersåtares kärlek, förtroende och tillgifvenhet, så hafva de mångfaldiga bevis derpå, vi erhållit sedan vårt uppstigande på tronen, uppfyllt oss med hflig glädje, oeh vi betyga vårt trogna folk derför gerna vår fullkomliga tack samhet. I alla de delar af vårt konungarike, vi hittills haft tillfälle att beröra, erhöllo vi bevis af redlighet och tillgifvenhet, och funno denna undersåtliga trohet, Hannoveranerne sedan urminnes tider egnat sin regent, och hvilken de under fransyska ockupationen i så hög grad ådagalade. Detta har på vårt sinne gjort ett djupt intryck, som aldrig skall bortgå derur, och våra trogna undersåtare må deremot vara försäkrade, att våra käaslor för dem äro en faders för sina barn, samt att vi fattat det oryggliga beslut, att göra alit, som kan grunda landets författning på ett sådant sätt, att det ursprungliga fö.troendet emellan regenten och dess folk bibehålles och allt mer befästes, ehuru illasinnade under de sista åren forsökt tillintetgöra det. Vi hafva likväl, tack vare den allsmäktige, af de tänkesätt, som yttrats för oss sedan vårt tillträde till regeringen, vunnit den öfvertygelse, att vi äga våre undersåtars förtroende, hvilkas lyckliggörande skall vara målet för vårt ständiga och ifrigaste bemödande. Vi vilja hoppas, att illasinnade, som endast fullfölja egennyttiga ändamål, utan afseende på! folkets sanna bästa, aldrig skola genom sina handlingar sätta oss i den bedrofliga nödvändigheten, att emot dem behöfva använda lagarnas he!a stränghet. Gifvet i vår residensstad Hanower den 1 November 1837 i vår Regerings första år. ERNST AUGUST: G. v. Schele. Spanien. Underrättelser: från Madrid (öfver England) gå till den 235 Oktober. En ny ministerförändring inom kokseljen förestår. Finanteministern Seijas I skulle afgå, och Generalintendenten för finanserna, Herr Escobedo, troddes komma att följa hans exempel. Man gissade på åtskilliga kandidater till hans efterträdare, till och med på Herr Mendizabal. Visst är imedlertid, att någon sämre än den afgångne svårligen han erhållas, emedan han visste råd för ingenting. Cortes tros komma att upplösas den 6 November. Hittills hafva de sysselsatt sig med den räntefria statsskuldens konsoliderande till den 1 Mars. Den passifva skulden skall för-) vandlas i 5 procents obligationer och kupongerne utbetalas på 5 år, hvarje år den 1 Oktober — — — 1 fall några penningar finnas dentill. I Madrid ligga för närvarande 1,500 Carlistiska fångar, hvaraf 400 äro sjuka i tyfus. Sådant är ej eller underligt, om man får tro en uppgift, som säger, att ingen regndroppe på 6 månader fallit i hufvudstaden, hvarigenom torkan derstädes är förfärlig. Man är imedlertid bekymrad om hvad man skall företaga med både de friske och de sjuke fångarne. En Cortess-ledamot föreslog ett ofelbart medel att slippa dem, neml. att skjuta ihjel dem! Förslaget lär väl icke genast hafva vunnit bifail, men man kan ej veta om det icke längre fram blir antaget, ty de konstitutionelle hafva i sådant all ingenting att förebrå Carlisterne; båda partierna äro nemligen Spaniorer. Sålunda har Sfverste BRanet nvligen Jåtit shield oas OA 14

14 november 1837, sida 2

Thumbnail