UTRIKES. Frankrike. Fortsättning af rapporterne om Konstantinehs intagande; Gen. Vallee afgaf den 16 Okt. en ytterligare rapport, ställd till konselj presidenten, och hvaraf foljande är det hufvudsakliga. Jag inberättar till Hr krigsministern om armåens rörelser från d. 1 till d. 13 dennes. En afskrift deraf skall utan tvifvel blifva E. E. meddelad; och E. E. skall deri sei deras helhet arbetena under en belägring, som helt och hållet utgör en artilleri-operation, och de åtgärder, som blifvit vidtagna för den stormning, hvilken gjort oss mästare af staden. Under det vi lågo för staden, hafva några försök blifvit gjorda att inleda underhandlingar. Den 11 Okt. afgaf Gen. Damremont till Konstantinehs invånare den proklamation, som här bifogas. Parlementären återkom följande morgon, utan att hafva blifvit misshandlad, men med ett otidigt svar, som från invånarnes sida tillkännagaf föresatsen att begrafva sig under stadens ruiner. Den 12 Okt., några timmar efter gen. guvernörens död, infann sig en utskickad från Achmet vid våra förposter. Då han blifvit inställd hos mig, aflemnade han från Beyen ett bref, hvaraf afskrift följer. Detta Achmets steg syntes mig icke beräknadt på annat än att vinna tid, förmodligen under det hopp, att provianten skulle begynna tryta för oss, och att armcen, tvungen att i en fiendes granskap verkställa ett svårt återtåg, skulle omkomma af hunger och elände eller erbjuda Beyen ett gynnande tillfälle att med framgång anfalla. Denna förmodan föranledde mig att svara Beyen, att, ehuru benägen jag vore att med honom afsluta ett fördrag, som gjorde slut på krigets olyckor, måste jag såsom oundgängligt preliminär-vilkor för all underhandling fordra stadens öfverlemnande, och att jag, under afvaktan af hans svar, med oförminskad ifver ämnade drifva anfallet. Parlementären afreste med det bref, hvaraf afskrift meddelas; och sedermera hafva vi icke hört talas om Achmet. Just vid samma tid, då jag vägrade inställa mina batteriers eld, var brechen å muren redan börjad. På aftonen den 12 syntes den mig nog avancerad, för att ge bopp, att den följande morgon skulle vara fullkomligt praktikabel. Jag gaf således nödiga ordres om stormkolonnernas bildande, hvilka skulle ledas af H. K. H. Hertigen af Nemours, belägringstruppernas anförare. Batterierne fortforo att spela hela natten, och vid dagningen var allt färdigt för inlträngandet i staden, hvars portar ännu höllos stängda af fiendens blinda raseri.