Aftonbladet – 11 november 1837, sida 1

qvarteret efter det andra, i hvilka de försvarade sig med yttersta envishet. Vi hafva att begråta talrika förluster; och min nästa depesch skall meddela er bestämda antalet af döda och sårade, med utsatt namn på alla officerare, som äro i ena eller andra förhållandet. Bataljonschefen de Serigny, af 2:a lätta regementet, stupade på brechen, äfvensom genikaptenen Haket. Bland de blesserade är general Perreyaux, öfverstarne Combes och Lamoriciere, bataljonscheferne Dumas och Vieux, af genikorpsen och kaptenen Richepanse. En del af stadens förnämsta invånare och auktoriteter qvarstadnade. Jag har till dem afgifvit en proklamation, med uppmaning att i lugn qvarblifva; och jag har affordrat dem underhåll åt armeen. Achmet har aflägsnat sig; och det försäkras, att han beger sig åt öknen, der han har slägt. Hans kalif har öfvergifvit honom och begärt att få återkomma till staden. Jag skall oförtöfvadt sända er de i Konstantineh tagna fanor och framhärdar etc. Grefve Valee, Gen. Löjt. och Öfverbefälhafvare. De följande rapporterne skola meddelas i nästa nummer. Man tror, att General Bugeaud skall bli den verklige general-guvernören i Afrika, emedan general Vale endast af undfallenhet för Konungens önskan, deltagit i fälttåget, och, utom de nu inträffade händelserna, inom ett par månader skulle blifvit flyttad i veteranernes leder. Bugeauds tvist med Brossard ådrar honom uu en ny uppmärksamhet, men man förmodar, att han med heder skall gå ifrån densamma. Man kan väl tillvita honom mycken egenmäktighet och häftighet, men på hams redlighet har ännu ingen tviflat. Brossard deremot gjorde mycket uppseende och väckte redan misstankar genom den lyx ban utveklade såsom chef för framlingslegionem. Hans son har imedlertid offentligen förklarat, att de beskyllningar, man gjort hans fader, voro ogrundade. Konungen har af den namnkunnige målaren Horace Vernet beställt en tafla, föreställande Konstantinehs eröfring, hvilket föreanledt konstnären att afresa till ort och ställe. Journal! des Debats vederligger uppgifter, att Ryska Sändebudet saknats bland de lyckönskande diplomaterna; tvärtom har han varit en bland de förste. Vid Assis-rätten i Paris har en undersökning förevarit mot fyra studenter och en målare, anklagade för en anläggning mot kongl. familjen, till hvars verkställande de valt den bal, som på stadshuset gafs för kronprinsen. De äre unge personer mellan 20 och 30 år. Tvennme underofficerare, som de sökte indraga i komplotten, bland annat med det föregifvande, att 1,500 personer voro delaktige deri, angåfvo saken för sin ofverste. De anklagade blefvo likväl frikände af juryn, efter endast tre minuters öfverläggning. Man har nu på flera ställen i Frankrike, serdeles i Paris, börjat hålla valsammankomster efter engelskt mönster, för att tilfråga kandidaterne om deras politiska meningar. En sådan ägde nyligen rum, bestående af 2000 personer, för hvilka Hrr Laffitte och Lefevre måste stå till svars. Den förre sades, till följe af frågor, som gjordes honom, hafva farklarat, att han icke slutit något förbund med republikanerne, och att någon republik ej vore att befara, om den nya kammaren sammansattes af progressifva män. Motpartiet afbröt väl flera gånger hans tal, men en stor majoritet förklarade sig likväl för honom. Spanien. Herr Bardaji har nu blifvit definitift utnämnd till konseljpresident, och i en förordning uppmanat alla Spaniorer att, vid förlust af medborgerliga rättigheter, inom tre ånader besvärja den nya konstitutionen. Från Burgos berättas, att, under den sista träffningen vid Huerta, hade en mängd bergsboer skyndat till stället, för att välta stockar och stenar ned på de konstitutionelle, ett bevis på folkets Carlistiska sinnesstämning der på orten, . National-gardet i Barcelona har efterkommit befallningen om dess upplösning, och ej försökt något moistärd. Om natten tifl den 17 Oktober hade en mängd personer blifvit arresterade och förvisia från provinsen, hvaribland chefecne för nationalmilisen och tvenne af redaktörerne för tidningen el Constituciona!, som indragits. Dessa våldsamheter verkade, att alla välmående familjer ofvergåfvo staden och att all rörelse derstades upphörde. TT) TT