ASSESSOR ROMANS GÄRDESGÅRDAR. (Ur Wermlands Tidning) Inligt hvad förr i denna tidning blifvit nämdt, besökte komitterade af Wermla-ds Hashålls-säls! 20 d. 14 sistl. Aug, Rotnäs i Alsters socken, för stt taga tännedom om Assessor J. Romans nya uppfinningar i alseende på gärdesgårdsbyggnid. Ur den af kommitterade härötver :feilfne berättelse anse vi oss böa intaga följnde, som torde öfver ämnet giva en iedande vpplysrving. Hr Assessor Roman iöreriste till en börjen 230 st, olika, efter skala upprättsde ritningar, och med uträkningar försedåa försleger till gärdesgårdar, genom hvilken kedia sf försök Tit. Remen ledt sig til de gärdlingssätt för olika ändan ål, som han för oråtöranden uppgifvit, och hvarifrån ordföranden hömtat anledning fista Hushållning-sällskapets uppmärksamhet på saken samt föreslå närvarande förrättring: Tit. Roman armiälte derefter, stt hen nu icke zslenast ville visa Hir kommitterade åtskilliga enlist dessa ritningar verkställde gärdsling:r, såsem varande slutli a resulteten at dess fleråiiga försktningar, utan äfven vore sinnad låta i kemmitterades närvaro, och egentligen till utrönsnde af huru macken tid åtar vid sådane gärdesgårdars upplörande, verkställa sådana gärdslingar, Vid granskningen sf dessa ganska tetrika ritningar och försl-ger kunde kommitterade ej annat än vitsorda den sällsyasa ifver och ihärdighet hyarmed Tit. Roman följt detta för hvarje Svensk land:hushålara igtisa ämne, och hen syntes på rationel väg halva frnkommit tull ganska enkla cch användbara yesulJit för illämpn ngen, samt att för hans bemöd-uden isynurerhet skoslösa orters innevånare höra komma stt an iir Assessor Rom:n stedna i stÖrsta förbindelse helst om, sås.m kommittersde förmoda, silskepet nn i befittnivg med det uppgifos fördslinisstets HH I ( i publicersnde, 1 fall det vid nu fretsgna undersökning skel! bnnas svara till ändsmålet och befordra allmönt gagn jemte upplinnarens tillfredsstälelse ett sått att haudla i Öfverensstämme!se med än:!amålet ör ella hushålisföreningar, hvertill da verkssmme Skottarne visat oss vägen, sem i många sadra häneendev. Efter detta begåivo sig da kommitterade ut till de stillen, hvarest pärdesgård:r enligt den nva uppfinsinvgen funnos uppförda, och vissde Hr Assessor R:man 4 serskilta slag sf gYd svårder, all. afolika konstruktion, men åtskiljsnde sig senom der:s större elier miadre täthet med olika åtcårp at gärde sles de tätare mera fasta och lämpliga till utsnegrdesgårdar, utestängande alla mindre djur, de glesare anvendbara til innangärdes årdar, kurna äfven m-odelst I kortare flyttbara tätskidor, som instickss metan de mera slest i gärdespgården fästade, lämnas till smådjurs tvtestärgsnde. Vet utmärkande -f Tit. R mins i gärdin t är, att: 1:o uti de flesta fll blott en sÖr användes, i stället för det i våra gamle gärdar vanliga störparet eller störbolet, I stiletför en metsvarede stör avvändes för tvarie ett skal iadt klämträd, kort och af klufvet vik nodstött i marken bredvid stören ssmt uppgående så höst på gärdesjärden, att 2ine hänker or fatta detseman jtmte dan bredvidstående längre stören. Fnd st i fall f rikare tillgång på stör uch då sien glesare gördslingen virner genom anbringandet st viniss störbol, snvandas Q:ne svagare störer 1 stället för en stör med klämträd, här och der uti g rcen, så att ett såd.nt dubbelt störpar finnes för cirka hvar 3:dje stÖrsätining: 2.0 envändas icke såkallad sveg. utn endast hänker till skidens fästarde. Desså höirker äro förlärdigsde af en, och höra vara minst för att ä.a behörig styra; 3:o färstes vi den endast så många skid, som nödiat behöfv stängselns ändamål, och med möjligaste beson Ingen skid vidrörer således den zndra utan de hyuva ett jemnt afpassadt mellanium emellen sig, äro stälda para!elt med en tutning ar 26 a 28 pr. vinkel mt marken samt på det f-staste bundna vid störarna gennem hänkerva. Hvarje skid håller 5 alnar i längd, att den hvassa kanten blir uppåt och baksids ål vänd och tästas med 2:ne hänker. :t hvilva den ena fra omfattar sjelfva skiden med den uppstående storen och håller skiden uppe i den vemälte iutiin2en, den andra ciler nedra hanken deiemot i en ana rdesstörsättning omfritar blott stören och det såkallads klämträdet, samt hvilar ofvonpå skiden, hvilen havken fest neduycker till marken i den behödslina lutningen. Gerom tet sött. på hvil in dessa verkställes, blir egentligen tydligt ivdesgårdar, som visa sig glas ch I ikvil äro gånske fasta. Den verkst ;å det sätt, att hauken först trädes på stören, jetter instickes skiden med Öfra ändan uti h