Aftonbladet – 3 november 1837, sida 2

e hysa den, men som VI 852 ÅT J9f9 din: to leg Vi hafva verkligen sett i en bibeln; och vore vi alllick leles utan helighetssinne,, så skule vi sannerligen afs cke bekymra oss om, hvad den äkta brännindejke heologien behagar göra at Christi lära. Då Unn a Angående de ofta omtalade Religions-svärmeierna i Norrland, meddela Norrlands tidningar oljande tvenne, med hvarandra sammanhang igande skrifier, som utan tvifvel skola intressera psykologen och statistikern, hvarföre vi har reproducera dem. ,Till Redaktionen af Norrlands Tidningar. Det torde vara bekant, att år 1835 uppkom helt hastigt ett läserismärmeri i Lycksele Socken, hvilket infördes af en viss nybyggare, som vid samma tid i Sockneu inflyttade. Detta onda utbredde sig isynnerhet i Stöttingsfjelltrekten, der den inkomne nya aposteln änrpu år vistande; men sedan Konungens Belsllningshafvende fogat nödiga lagenliga anstalter emot olofliga sammankomster, insågo vederbörande vådan deraf, och svärmeriet slutades lika hastigt som det börjat, utan någon annen nu synbar hukt deraf, än att några vissa bland dem, som för tvänne år sedan predikade bättring, och sade sig vara utsända att omvända andra, agera storsupare, äfvensom att en af dem nästlidne vår straftades för stöld. 1l Sorsele Socken inkom ett lika svärmeri genom Artvidsjaur för flere år sedan, väckte i början uppseende genom vissa lagstridiga åtgärder af de svärmande, men sedan hulfvudmannen erfarit några ledsamma 10ljder at sjelltagen myndighet att dopa barn, och en hans trogne lärjunge blitvit föranlåten att hålla diet å Länshåktet för det han agat sin till omvändelse ovilliga modermoder, svalnade ifvern betydligt, och hufvudmanren blef samt är ännu en allvarsam och ordentlig menniska. Men en nybyggarehustru, Greta sola Månsdotter i Gruuträsk, har mnu i ställer på ett högst oroligt och törarligt sätt gifvit svärmeriet en ny styrka. Hennes upptörande vid och uti Sorsele kyrka nästlidne midsommarshelg lärer redan inkommit till Herr Justitie-Kanslerens skärskådande, !och uti skrifvelse den 13 dennes, berättar Pastorsadjunkten Olof Lindahl, att samma qvinna tid eliter I annan förnyar sina fantastiska uppträden, att hon värtvar anhang, och att detta pack påstår, som orden i ; skrifvelsen lyder: Det är bättre, att presterne ställa sig for altaren och ropa djefvul, satan, än att de stå der och lisa syndabekannelsen: att menniskorma ; gjorde långt bättre, om de lade sig å kyrkovägen, an att de gå in i kyrkan; att de uppbränna kläder, nya psalmböcker och kateckeser, m. m; Att dessa vilda raserilorhållanden mberättas till Konun. gens Betallningshatvande i Länet, behöltver föga nåmnas, likasom ätt det är säkert, det han vidtager de åtgärder emot oväsendet, som gällande författningar medgifva. Imedlertid är det en tilifredsställelse, att de i lära och lefverne exemplariska presterne på stället med saktmod göra allt hvad i deras förmåga står, för att hämma det onda. Men om Hernösands konsistorium, det oaktadt, skulle finna godt att, så jort ske kunde, hitsända någon ansedd allvarsam pdestman, 10r att närmare undersöka saken, vore denna åtgärd åtminstone den största tilltredssiällelse för de lirme, som redan lidit för mycket at det wvildsinta svärmeriet. Lycksele den 26 September 1537. E. Holmström, Utdrag af Pastor Grönlunds till Konsistorium i Hernösand nyligen inlemnade årsbes ättelse om Sorsele f orsamlings ullständ. Jet är mitt bemödande att, så vidt i min förmågå svar, häla ordning i den församling, dit jag af mina höga iorman blilvit satt till lavare; men fuktJost är detta bemOdintde, der det bemoies med iorekt, såsom lörhållandet är härstädes. Här gifvas de: så kallade Nyläsere, merniskor, som visserligen hafva bekymmer om sin salighet; och långt iirån att veg skulle vilja klega öOlver detta, skattar jag det! ; yveligt, samt oenska till Gud, ett alla mina åhoraia egve detta bekymiser; ty hvad åsyfiar allt Cuds : ord förkunnende annat, än att buinga dem dertill? Men, att förbigå ceras skamliga och obscena utlätel-ser om kyrkau och de derstädes skeende heliga försättniogar, hor jeg nog saäl att klaga derötver att de, usder förklenande at den allmänna Gudstjvasten, savda sig till serskild endakt, ropa ve och törbannelso Otver Pirecterskap och modmsaniskor samtioördomma böcker, bvartilt höra Lindbloms kaickes, Nya ; i Fsamboken, och Kyrkohanucoken Forenämnde Ka4 lukes anse do alldeles onktig och stidarde emot , Gnds ord, 1 enseonde hyartill de säga, att den icke sj borde brukas i församlingen, och att de, som läsa oden, gå evigt torlorade. På samma grund törkasta de hi På isslmboken, hvilken de ock uppbrani.a, och Ayrol kuh:nuboken, eliter hvilken de påstå, att barn döps ull Mosen och icke till Christur., Jemte uppläsandet at hongl. plekatet at den 12 Januari 1720 angåence olofliga sammankomster, har jag sökt iorehäila dem deras hendling såsom icke öOivorensstämmande med hristligt sinne, samt ratta deras villtarelser, som blifva tarlisere, ju mer de kingspridas; men eI medan allt mitt försok härutinnen varit fårangt, finI ner jag nig föraclåten aldrsödmjukast 1utör Heögvori dige Dumkapitdet anmäla detta, hvarforutan jag till 1-1 rodig atgaärus vidtagande i Ika ödmjukhet iår tilkännogifva, att Nybyggaren Dils Joharsson i Grundträsk, hvilken icke kunnat iörmas låta döpa si. p bern efter den antagna och Inu brukiiga handboken, rd isjelt döpt detsamma etter den gamla, e I i in! D Ej onUtdrag ef et bref från Hietaniemt I är Bs . Sol OfverTornea. us! I sistbdre Juli månad for jag på en skäligen goc är! landsväg hit till Histeniemi och vidare till Matsreug tlby. Genom denna landsväg undviker möen att tärda: t), j uppför de trenre största forsarna i Torneå elt nemi I syllhäkoski, W ucjemskoski och Malkakoski; (kosk pv l betyder fors på Finska.) Några hundrade ainer bortud fann ll rr dar Prest