Aftonbladet – 1 november 1837, sida 1

UTRIKES. England. I den så kallade Guilshall i London göras förberedelser till den föte staden der kommer att gifva Drottningen dä. 9 i denna månad, då den nyvalde Lord Mayorn tillträder sitt embete. Förgyllare, målare och tapetserare springa om hvarandra från morgon till qväll för att feja och upputsa den gamla salen. Till och med de båda 7 anar höga t ädbelätena, som sedan ett århundrade stå och rynka ögonbiynen i ett par hörn af rummet, och påstås föreställa de hiskliga jättarne Gog och Magog, lara, för att med heder kunna visa sig för så förnämt fruntimmersfrämmande, bli ihågkomne med vederbörlig upputsning. Nya mantlar äro sålunda under gö.ning åt dem — de förra hafva ju hängt på dem sedan år 1708! — och diplomatiska polissonger lära blifva för tilifället applicersde kring deras skarpa käkar, för att gifva de båda jättarne ea mera angenäm och chevaleresk uppsyn. Ännu fertfar ministörens tystnad i afseende på dess system för den tnstuudande sessionen. Att det kommer att mera tendera åt det konservativa hållet, än åt det liberala, tager man dock för gifvet. I det nya Uuderhuset felas imedlertid icke män, som ämna framdraga de stora reformfrågorna, för att på dem pröfva vederbörande. Doktor Lushington, eu af Erglands störste jurister, ämnar förnya sim motion om biskopparnes uteslutande från Öfverhuset, och bringa på tapeten frågan om Konungens af Hannover uteslutande från threnföljden. Ehuru Roebuck icke sitter i det nya Underhuset, kommer dock icke hans förslag om tidniegsstämpelns afskaffande att sakna motiunar, äfvensom Clays em upphäfvande af spanmålslagarne. parlamentenas varaktighet, Molesworth framträder med motion om nedsättning i val-census, Grete om hemlig omröstning, och Hume bereder sig att åter bringa å bane förslaget om förvaltning af grefskapers inkomster genom valda autoriteter. Afvenledes lärer Duncombes motion om afskaffande af pärernes rättighet att rösta genom fullmäktig, åter förekomma — sSåledes en hop hårda nötter för miistrarne att bita på. Arbetarnes association har aflåtit en adress till de arbetande klasserne i Förenta-Staterna, hvaribland annat förekommer följande. J haf ven praktiskt bevisat verlden, att en thren icke är något nödvändigt vilkor för en nations storhet; att krig hvarken äro nödvändiga för att vinna makt eller jemnvigt, att egendom och frihet kunna vara tryggade utan polisspioner och beväpnads2 soldater; att vetenskaper och konster kumna blomstra utan titlar och privilegler, att moralitet öfverlefver stats-religion, och ait en president med 4000 L. bätte uppfyller sina pligter än en Konung eller Drottning med 400.009., Tennison ämnar föreslå kortare tid för