—LLm— — z—?V ss— huru dessa såsom det synes ganska nyttiga samIhölismedl mmar, hvilka hufvudsakligen hålla de larbetande och fattigare klasserna til handa deras tö nödenheter i kläcer och husgeråd, varit anItaståde för det de låtit tillverka och sålt nvya I kläder och möbler, och just skräddare och snicIkare, eller de, som haft vinsten vid att klädmåkle:skornpa af dem beställt arbet:, och skaffat sysselsättning åt mången, hvilken icke baft råd eller tid att sjel? hålla bod, hafva varit de, som mest förföljt denna handel. Detta är så mycket märkvärdigare, som klädståndsarbetena vanligen just utgöra cen tillflykt för handtvekarne på de wcllantider, då enskilda beställvingar saknas, bvilket också flere förnuftige handtverkare insett och derfore specielt beklagåt sig öfver dessa abceritiska åtgärder. Omförmälte jagtpassion har nyhgen fått ännu et föremål, nemligen försäljningen af gamla böcker. T. f. MStadsfiskalen Rosenström hade nemligen låtit uppkalla till sistl. Thorsdags förmiddag en hel skara klädståndsfruar och andra, som annonserat om försäljningen af gamla böcker, och då de icke kunde visa sig hafva hos Hofkavslersembetet gjort anmälan om idkande af bokhandel, yrkade 1. t. Stadsfiskalen 100 Rdr banko böter å dem, enligt tryckhihetslagen. Saken blef likväl icke genast afgjord, och lärer, såsom vi hört berättas, väckt något bryderi, i anseende dertill, att de anklagade, som till större delen troligen icke känna en bokstaf af uycktibetslagens innehåll, icke förut fått pågon varning att afbiyta en handel, den de för ofrigt idkat opåtsldi så långt man kan minnas tillbaka, hälst försäljning af gamla böcker åt enskilde bittills aldrig varit ansedd såsom något egentligt bokbancelsyrke, och bokhandlare icke befatta sig med denna branche. Då nu de flesta af de tilltaade äro mindre förmögna eller medellosa personer, skulle man kunza få se detkuriösa skådespelet af en mängd hederliga och oförvitliga personer förda på fästning for en loflig h-ndteiing, som icke allenast tillhör deras yrke, hvilket just är att handla med gamla saker, utan sfven aldrig tillförene varit unde;kastad någon anmärkning. Serskildt mås e bebandlingen af detta mål väcka uppmärksamhet, då tryckfrihetslagen uttryckligen innehåller, att förläggare må sälja sina lager hvar och genom hvem de behaga. Till och med Bokbindarne, som hafva sina hodar vid slussen ech annorstädes häri staden, hafva imedlertid blifvit eftersatte för handel med af dem sjelfve inbundna böcker, såsom Psalmböcker, Abeoch andra barnböcker, Katecheser, Biblsr, Postillor, Nattvardsböcker etc., en handel, som didkat i 20 år och för hvilken de skattat ordentligt tili staten.