Aftonbladet – 27 oktober 1837, sida 1

ke institutioner af djupt kända behof, utan a härmings-lust. I England finnes en pärskam mare af betydenhet, derföre skulle också Frank tfrike hafva sin pärskammare; så resonneradt Lally Tolendal, Mounier och Malouet vid den stora Fransyska revolutionens utbrott; så resonnerade Fru Staöl i början af restaurationen; så resornera efter henne doktrinärerne sedan julirevosålutionen. Men om dessa pärer äro verkliga pä Jrer, om de betyda någonting i landet och hafva någon klientel, dereft:r irägar hvarken hund eller katt; man har rätt och slätt gjort en pä:s: kammare, Då revolutionen inrättade ett de Gamles råd, och kejsardömet en senat, visste d: tjrätt väl hvad de gjorde; i de Gamles råd samla;:de man alla genom revolutionen uppkomna no, )tabiliteter inom civiloch admimstrationsfacket, pa det att representant-kamma:en, som bestod rjat idel okunnigt (?) folk, måtte få sina lagförslag ilrättade och törbättrade af de kunnige; det var lett styrelse-utskott inom representationen, för att trycka en praktisk stämpel på folkombudens prat, visserligen utan att bekymra sig om be 1 Iskaftenbeten af denna praxis, hvilken rent af Ii saknade politiskt sinne (2) och således var fullkomligt oduglig att styra. Hvad kejsardömet angär, så ville det narra nationen; de Gamles råd omskapades till senat, hvilken ulloöktes med kejserhga prefekter och generaler; senatorier stiftades efter en till hälften romersk, tll hälften feodalisuisk förebild, emedan Napoleon tog till I monster Cesar och Carl den store. Representanternes kammare blef ett lagstiftande råd, i Jkvilket knappast ens några administrativa frågor fingo förekomma. Aldrig har ett folk blifvit lvärre håänadt, än det Fransyska omedelbart? efIter ex sådan revolution i dessa båda institutioner, utaf hvilka senateu duck åtminstone hade let sken af storhet i dess jättelika dotationer på jerofrade länders bekostnad. I början af restaarationeri försokte Ludvig XVIII att sammansmälta senaten med det gamla Fransyska pärIskapet, visserligen utan några fasta grundsatser (och mera för skenets skull än i verkligheten; jdet såg någonting ut, fastan det icke hade någon rot i tolket, ty hvad är väl en aristokrati utan klientel? Snart uppenbarades hemligheten af pärskammarens politiska nullitet, då Hr Dejcazes ostraffadt kunde bryta den genom massan jaf sina kreatur. Hvad Hr Decazes gjorde till! I förmån för en adminisuatif och miste iell borgarklass, det skämde Hr Villele åter bort genom sm majoritet af förlegad, vid affärerne jovan men ministeriell, landtadel. Emellan dessa lappar på pärsmanteln iaflickade Hr Martignac! sitt lilia försök till ett ticrs-parti i restaurationens anda. Anda hittills hade pärskamma-! ;ren tagit del i många politiska rörelser; den betydde någonting i oppositionen och hade en gällande röst, i Hertigens af Richelieu linie eimot Hr Decazes linie, i Hr Uecazes linie emot Hr Villtles linie, i Hr Villeles linie emot :1 Hr Martignacs linie, dock blef dena allt mattare. : Nu utbrot Julirevolutionen. Hrr Broglie ochl: I Guizot, hufvudmännen för doktrinärerne, kommo i ångest. På hvad sätt skulle väl den så lömt älskade pärskammaren räddas? Jo, man. I mäste maka undan de Villelistiska ledamöterna j I S ; l och satta i stället några namn ur oppositionen! Men harmed var icke saken slut! — man tog hjertat ur kroppen på kammaren: man beröfvade den sin ärttlighet. Huru skulle det väl nu ga till, att, i trois häsaf, befästa pärskammaren? Jo, man blandade några ex-legitimister tillsammans med doktrinärer, och aristokratiserade således, genom mer och mindre betydande fortyner, den misshandlade Kammaren. Ingenting wille hjelpa. Dupin sköt ifrån sig alla avbud att varda pär, han och Carrel lät Neys precess dundra som åska i denna kammares öron; slutligen fingo doktrinärerne det infallet att förvandla pärerne till ett tribuval i högsta instansen, och att af dem göra ett slags statsinquisition. Fåfång möda! Debatterne blefvo allt tråkigare och innehållslosare, Hr Pasquier allt mera rädd, och Hr Decazes allt mera hofman. Man vände sig på tusen sätt och kunde blott derigenom väcka något slags uppseende, att man gjorde sig till ett kraftlöst eko för de kraftlösaste rösterna i Deputeradekammaren. Nu samlar man hela sin kraft och gör på en gang femtio nya pårer. Hvad Hr Villcle skall skratta ! I MM AA GO MM Ft (MD he re rn RA ög . ri jlimas nya konstitution. n a a