Aftonbladet – 25 oktober 1837, sida 1

Article Image
FREESUS EAS BISSE AA SE AAA AN person, tillintetgör åter de hugnarnde utsigterna. Nämnde skrifvelse, införd i en tysk tianing, lyder sålunda: Vi kunna beklagligen icke understödja de jsangviniska förhoppningarne om bättre tider, om en snart förestående amnesti, om Prins Peters af Oldenburg utnämnande till vice konung af Polen 0. s. v. Bedröfliva fakta vederlägga dem allt för omisskänuveligt. Evligt en nyligen utfärdad rysk ukas, skola de polska emigranters gods, scm hittills hållits under seqvester, indragas till förmån för yska embetsmän utan förmögenhet, och man ämnar, vid deras fördelning, taga till måttstock, icke så mycket fjorda tjenster, sem icke snarare den militära eller borgerliga rang, den härmed hugnade individen bekläder. Sålunda ärnar Ryssland midt i Polen skapa en rysk aristokrati, medelst hvilken man icke allenast kan hålla detta land i tygeln, utan äfven i nödfall hafva en molvigt mot den gamla ryska adeln. .emte detta öppet erkända ändamål, att skapa sig en py häfstång i staten, genom det man riktar sina torftiga avhängare med de Jlandsflyktiges gods, finnes ett annat, sorgfälligt beslöjadt, men hvarpå man med oaflåtlig ihbärdighet arbetar. Det är att tilliptetgöra den polska nationaliteten, då man angriper henne i det enda element man fruktar: adeln. Af såden orsak gynnar man judarna, åt hvilka man öfverlemnar hela landets industri som monopolier, förvissad att om man en gång försäkrat sig om de stora fastigheternas innehafvare och kapitalisterne, har man sedan ingenting mer att frukta af ett folk, hos hvilket blott de välmående klasserna utgöra staten. Lithauen kan dock med svårighet hemta sig från de lidanden, krig och politisk förföljelse hopat öfver detsamma, och röfvarhopar förhärja nu detta sköna land. — Hvad Krakau angår, så har man talat om dess införhfvande med konungariket; men tusen gånger bättre vore det, både för denna stad och det allmänna, om hon tillfölle Österrike och fick utgöra hufvudstaden i det Österrikiska Polen. Dess närvarande belägenhet kan åtminstone icke linge fortfara, emedan handeln är förstörd och eländet på ett förfärligt sätt tilltar med hvarje dag. Med den omtalade amnestien lärer vissa personers ankomst till Paris stå i sammanhang, hvilka petersburgska kabinettet ditsändt, för att taga kännedom om de förnämsta emigranternas sinnesstämning. — Kejsaren vill nermligen icke blottstalla sig för, att se det föraktadt, hvilket han skänker som en välgerning, och man ärnar derföre icke offenthggöra amnestien, förrän man är säker, att hälften af emigranterna fnrvilligt antar henne, och att den andra hälften håller till godo dermed, ifall franska regeringen öfverger dem, och de sålunda blottställas på alla resurser. Franska ministeren tros nemligen ärna tjena Ryssland med en vögran, att fortsätta det understöd, det hittills beviljat Myktingarne, hvilka sålunda skulle hafva att välja emellan hungersdöden eller att kasta sig i det kejserliga ädelmodets armar. Sådana äro Polens utsigter! skenet mean

25 oktober 1837, sida 1

Thumbnail