Article Image
oss att vordnadsinilt lasta EK. Maj:ts uppmarkIL samhet derpå, att det icke är rättvist, att bland d 23 milhoner menniskor endast 8600,000 hafva rättighet att välja fullmäktige till parlamentet; Id iy då antalet af valmin är så inskränkt, blottii ställes större delen af dem för de korruptionsmedel de rika kunna använda, och afskräckas genom hote!ser från uppfyllande af sina pligter. Id Rättvisan kräfver tvärtom, att politiska rättighe-s ter förunnas dem, hvilkas industri upprätthåller Iri och beskyddar landet. d Är det icke en skriande orättvisa, att enstor nations angelägenheter äro lemnade i hinde:na på tvänne faktioner, hvardera sökande sin egen fördel, och båda afviga mot folkets väl och vetenskapernes framsteg? Är det icke lika orättvist som grymt, att våra katolska bröder skola vara nödsakade att underhålla en kyrka, hvars läror de icke dela, och hvars lyx och slöseri de afsky? Det är säkert, att de förföljelser, för!k hvilka våra bröder i Irland så länge varit ett mål från Whigoch Tory faktionernas sida, hafva hos dem skapat och underhållit det förfärligaste elände, och att en dylik sakernas ställning kräfver användande af ett radikalt boteli medel. je Ss Den fattigdom och okunnighet, som råda i ! de flesta trakter af riket, påkalla en undersök? ning och skyndsamt botemedel, hvilket icke står att tillvägabringa annorlunda, än genom ett parj lament valdt af de mest upplysta och rättsinnaI de inom hvarje klass i samhäll:t, för att förena 5 alla interessen och beskydda alla rättigheter. För att åstadkomma dessa väsendtliga reformer, måste E. M. icke lemna rum åt den föreställningen, at en Whigeller Tory-minister är: oundgänglig för att upprätthålla lugnet och betrygga styrelsen. E. M. bör tve:tom kalla till sitt råd män, lifvade af begäret att bevilja massan af folket jemnhkhet i politiska rättigheter, att utbreda nyttiga kumskaper och att i alla riktningar låta det goda utströmma, hvarmed himl n välsignat oss. I hvad fall som helst, så anhålla vi att E. M., hvilka ock de män må vara, som utgöra ministeren, ville, såsom en väsendilig reformåtgard, uppsätta en bill, hvil ken går ut på att utsträcka rösträttigheten till hela rikets fullvuxna befolknivg, med undantag : af de personer, som äro dömda för brott eller beröfvade bruket af deas förnuft. Då skall massornas röst välsigna E. AM.; deras armar skola beskydda E. M. emot fakticnerne inomlands och despoterne utomlands, och E. Maj:ts namn skall gå till efterverlden, emedan E. M. först trampat i stoftet vårt hofs fördomar, för att endast lyssna till rättvisans och billighetens barn än mMm Me I röst. ERT -0e HAJK ful Ne I 2 SA STOCKHOLM den 20 Okiober.! Den på förmiddagen öfver Danmark ankomna utländska post medförde en dags sednare underrättelser trån Paris och Hamburg, än gårcagens tidningar. Frankrike. Den 28 Sept. kom Hertigen af Nemours till lägret vid Medjez-Hammar, oaktadt det föorfirliga regn, som dagligen nedströmmade. Han var åtföljd af en taliik och lysande stab, som kunde varit tillräcklig för en armee af 23,000 man. Flera Statsoch Kökstagner, som der i landet äro mera besvärliga ån nyttiga, följde tåget, midt i hvilket åkte en kanon, som troddes vara bestämd till present åt Achmed, i fall han ville gå in på. fredsunderhandlingar. De små lägren vid Drean, Hamman-Vurda, Nechmeja och Guelma besöktes. Dessa läger äro små och usla, så att soldaterne der äro illa logerade och utsatta för febrar; Verda och Nechmeja skulle öfvergifvas. Expoditionsarmeen, sådan den i Medjez-Hammar mottog Prinsen, består af 12,000 man och 3000 hästar, mulåsnor, kameler och glinsande generalstaber. D. 1 Oktober satte sig armåen verkligen i rörelse, utan att afvakta förstärkningarna från Bona. Vägarne äro svåra genom det heständiga regnet, och armen går endast i korta dagmarcher och 3 å 4 timmar om dagen. Achmed hade icke vågat något ytterligare avfall, sedan har den 23 Sept. blef så häftigt afvisad. Detansågs troligt, att han skulle invänta Fransmännen bortom Ved-Tenati och hitom Mansura-höjderna. Han skulle säkert icke instänga sig i Konstantineh, hvars försvar öfverlemnas åt en Aga med 5000 man reguliera turkiska trupper; utan han ämnade sjelf med 6000 ry:tare hålla få!tet 42:te franska linieregimentet lärer icke vara Lelt och hållet anstucket af koleran. utan blott

20 oktober 1837, sida 2

Thumbnail