och auktoriteter, meddelar denna en ganska be tydlig massa af statistiska uppgifter af natione vigt, såsom förhållandet var vid innevarande års början. Några af dessa uppgifter torde läsaren vara road att se. Belgien innehåller omkring 12,000 engelska qvadratmil, eller en sjuttondedel af Frankrikes landvidd; men det förras folkmängd stiger till något mer än 4 millioner, eller omkring en åttondedel af Frankrikes. Belgien har stora res surser. Ingen del af Europa öfverträffar det i fruktbarhet. Dess vidstrackta, oafbrutna slätter, som sällan visa för ögat någ:a andra höjder än små, af träd omgifna griftehogar, hvarunder hvila otaliga slagna krigare, äro betäckta med det vackraste bete och de rikaste skördar, genomskurna af förtraffliga vägar och djupa kanaler, och öfverströdda med blomstrande byar och städer. I vester, på Maass pittoreska stränder, finnas vingårdar spridda på sluttningarna och ge hvila åt det vid de gröna åkrarnas och slätiernas entonighet uttröttade ögat. Belgien är dock icke blott åkerbrukande; det eger stenkolslager och jerngrufsvor. De förra aro af ypperligare beskaffenhet än många på Europas fasta land. I Monsdalen t. ex. finnas från 100 till 120 lager af kol öfver hvarandra och alla bearbetade. De fyra förnämsta sten kolsgrufvorna i Mons, Marimont, Liege och Charleroi ge årligen 3,200,000 tons kol, då Franska kolgrufvornas hela afkastning år 1834 icke steg öfver 2,500,0.0 tons. Den Belgiska jernindustrien är ej mindre märklig. Än i denna dag har intet försök att tillverka jern efter Engelsk method, d. v. s. gecem dess virnande direkte ur malmen lyckats i Frankrike, eburu många orter der. hafva öfverflod på de erforderliga råämnena. I Belgien bar företaget fu:lkomligen lyckats. Ar 1830 uppfördes i Charleroi en hytta, der ortexs malm behandlades med ortens, kol. Genast tillverkades en vara, som med begärlighet uppköptes af de parisiska jerngjuterierna. Sedan följde den ena anläggningen på den andra så hastigt att i Charlerois distrikt ensamt nu finnas 25 masugnar, som drifvas med Cokes och tillverka årligen 75,000 tons tackjern, utan att räkna de masagnar, der träkol användas. År 1834 steg hela Fränska jerntillverkningen med stenkol endast till 47,000 tons; men Franska jerngjuteriarbeten till 269,000 tons. Belgien har äfven blomstrande manufakurer; hela verlden känner Verwvers yileväfnader och de Flandriska linnevarorna. De franska ylleoch linne-fabrikanterna hafva förklarat det vara dem omöjligt att täfla ned fabrikanterna i Verviers och Ghent, i anseende till flandriska produkternas, linnets, hamavs m. fl. förtvväffiga beskaffenhet och mängd; och franska jerntillverkare hafva yttrat enahanda tarkar på grund af den större tillgången af stenkol i Belgien, Tusentals franska arbetare skola härigenom bringas till tiggarstafven. Franska regeringen har också, till följe af denna inderlägsenhet, ansett sig icke böra fästa Frankike och Belgien vid hvarandra genom bandelsörbindelse. Härigenom är dock en anlegning ifven för Belgien att, till sjelfförsvar, sluta sig ill det preussiska handelsförbundet, som i sin yftning är bestämdt fienctligt mot Frankrikes ntressen. Belgerne drifva sitt manufakturoch grvufväsende med en djerfhet och ihärdigbet, som ir högst hedrande för national-karakteren. Sexwndrade fot ansågs nyss såsom ett ovanligt ljup på en grufva; men i de sista tiderna hafa de belgiske grufve-brytarne nedtröngt mer n 1300 fot. Under det Fransmännen bygga ranvettiga monumenter, uppföra Belgerna byggvader för industrien. En kapitalist i Belgien var till egen industris bedrifvande uppfört flera ,pyggnader, än franska artilleriet förstörde i Antverpen. Etablissementet i Seraing nära Liege, nnehåller i reguliera hus en sträcka af en fjerledels lieus. Der finnas de ofantliga masugnaria, af hvilka en oupphörligt blåsits i sex år, och under tiden har dagligen i ensamma inagts 100,000 kilogrammer materialier. Machinerkstäder, smedjor o. s. Vv. äro i en lika stor. kala tilltagna. I Seraing användas 3000 arvetare