Aftonbladet – 6 oktober 1837, sida 1

I i gelse att nödgas göra sin kur åt plebejen Thiers, och sina affärer med en man utan andra anor ån sina talanger och en Julibarrikad. Mole har ir ga revolutionära antecedenser och är för öfrigt af moderata politiska tänkesätt; de absolutistiska kabinetterna skola således heldre se honom uppträda såsom organ för Ludvig Filips politik, än mången annan af de notabiliteter, hvilka dertill kunde komma i fråga. Ludvig Filip hoppas naturligtvis att de nya Deputeradevalen skola utfalla med en starkare majoritet för hans sy stem än Kammaren för närvarande erbjuder, och att han således skall kunna fortsätta detsamma, mindre gererad än hittills af kryssni.gen mellan de månvga meningsnyanserna. Och Itiden synes icke illa vald för Kammarens uppl-sning. Denna korps har genom sin servilitet för alla de olika ministerer, hvilka längre eller kortare tid lefvat på dess vexlande plutaliteter, förstört sin kredit i landet. Den vulkan, som brinner i Spanien, och måhända till slut slungar opp republiken, skall göra alla anhängare at lugn och status guo i Frankrike mer än någonsin langelägna att trygga Ludvig Filips ställning och system genom en kammare, som mera säkert och bestämdt går i lika rigtning med honom, jän den vacklande och nyckfulla, som ena daIgen var doktrin och andra dagen tiers-parti. I Det vigtiga factum, som omstävdigheterne vid ;Hertigens af Orleans förmälning bragt i dagen för allas blickar, nemligen att Ludvig Filips avancer emot den heliga alliansen icke burit någon frukt; att de legitime med Guds nåde I fortfarande anse honom och hans dynasti bloit såsom provisoriska, och ämnade att en dag ersättas af den telning ur gamla stammen, hvilI ken Jesuiterne uppdraga i Gråatz; idetta factum torde ej blifva utan verkan på sinnesstämningen vid Valen till fördel för Ludvig Filip. Mången, som icke serdeles älskar hvarken honom eller hans system, torde dock hellre fästa sitt och i ländets öde vid en styrelse, som lofvar något, än vid en som lofvar intet. Den stora hufvudfrågan, hvarpå allt kommer an vid valen, blir i alla fall huruvida medelklassen fortfar att anse Ludvig Filips justemilieu såsom det (sanna och verkliga uttrycket af sina tänkesätt, af sina bebof. Härom är det naturligtvis icke möjligt att på förhand dömma. Expeditionen emot Konstantineh har blifvit beslutad, och Hertigen af Nemours för andra gången hissat segel emot Afrika, för att smycka sin hjessa med de lagrar, hans tappre landsmån der ämna skära. Achmed Bey hgger stolt inom sin väl befästade stad och tyckes med lugn skåda den åter annalkande stormen. Fransmännens besittning af Algier och deras politik att allt mer och mer utvidga sitt område der, håller allt jemnt krigets bana öppen för den stridslystna och äresjuka Fransyska ungdomen, och denna koloni är således i mer än ett afseende af vigt för Frankrikes regering. En seger vid Konstantineh skulle måhända icke heller blifva utan echo i valkollegierne. Erkebiskopens i Paris ursinniga herdabref emot bildhuggaren Davids frontispice på Pantheon har illustrerat September månad i bigotteriets historia. Religionen protestera emot forherrligande af hvad patriotism, snille, konster och vetenskaper hafva mest upphöjdt och ädelt! I sanning, Hr Quelen har kommit 8 sekler för sent till verlden. Perioden för honom hade varit då Kejsar Henrik IV stod barfota utanför Canossai vinternatten, för att tigga nåd af Påfven Gregorius. Då hade en man af hans sjudande trosnit gällt för helgon, nu deremot kommer han svårligen att gälla för annat än dåre. : Orleanska dynastien knyter åter en familjförbindelse med ett tyskt furstehus. Prinsessan Marie, hvars mejsel skapat så mycket vackert, är naturligtvis icke sjelt känslolös för en manlig skönhet, och Hertig Alexanders af Wurtemberg intagande figur har fångslat den unga prinsessans hjerta. Elyseen — nemligen Elysee Bourbon — kommer at! mottaga de lycklige. SVCKHOLM den 6 Oktober. ÄR oo RN I ankam nå förmiddagen ut