Aftonbladet – 4 oktober 1837, sida 2

r ökade till 600, samt att H. Maj:t åt Lunds fr: utige skänkte 400 Rdr Bko. Slutligen mot-llig og H. Maj:t en afskedssång och förklarade, !E att de dagar, på hvilka H. Maj:t vunnit sina de egrar, icke skänkt H. Maj:t större tillfredssälsä else än den närvarande. i Rektors tal vid akademistatens företräde den 25! m örde sig omkring namnet Carl, som af Lunds uni-:O ersitet förvärfvat särdeles tacksamhet, och sedan! k alaren nämnt hvad de förra Carlarne för akadeFE nien gjort, slöt han till deras namn Carl XIV:slv åsom utmärkt för det han beredt statsanslag åts! wiversitetet, gifvit gåfvor åt de studerande, och I ti emnat sin son till universitetets styresman. Hansjin Maj:t svarade derå: h De Tre Carlar hvarom J talen äro Svenskarne kä-l!h ee. Den förste af dem var nog lycklig att tvinga landets fiende att afstå från orättmåtiga ansprås. Han nödgade honom äfven att öfvergifva en nation, som han borde varit betänkt på att Örsvara sedan den anförtrott honom sin framtid. Denna Konungs il lörtidiga död afbröt dess stora företag Carl XI sök-!z te, genom sina regeringsåtgärder. att gå i sin Faders ; fotspår, samt tulibordade d t tillimnade nationalfoörsveret — det minst kostsamma i Europa. i: Glansen af den Toltte Carls första regeringsår är llmänt känd. De motrångar, som sedan inträffido, hafva tjenat till exempel åt Eröfrare för att visa dem de gränser som deras och nationens samltälta in!ressen bjuda dem att icke öfverskrido, Efter denne I Hjelte-Konungs trånfälle, har Sv rige måst vidkännas stora förluster; men etan att förlora modet at de! olyckor, som i nära ett århundrade nedtryckte landet, ! har Nationen m d en manlig sjeifförsakelse afbidat tiden då Försynen i sin vishet lemna e he ne tillfälle att godtgöra dem. Det är med liflig rörelse som jag hört Eder om-tala Carl X!IL Samtiden kan icke ännu kann? hvad: Svenskarne äro Honom skyldige, Den tid är likväl icke aflägsen då man bör kunna upplysa, att då Han; öfvertog repgeringskall-ts tunga börda, var Sveriges ä l S q l ; namn och nationalitet tillämnade att försvinna. Upptagen till Son af denne vörduadsvärde Furste,! har jag ärft Dess kärlek tör Eder, och denna arfslott årföljer den krona, tan lemnade mig i följd at na-j tionens val. Jag delar med alla femilje-fäder den förhoppning jatt Försynen måtte välsigna Edra a beten, och att de ) Imödor I nedläggen för att uppfostra den åt Ederj omvårdnad anförtrodda Ungdom till nyttiga medlemt t ) , r r S j , bi mar i Samhället. komma att bära rika frukter. Danade och ledde sf Lärare med Edra kunskaper samt grundsatser, skola de Studerande påminna sig de lärdomar J meddelen dem, och slunda kommen J, Mine tierrar, att lefva i Edra disciplars minne, likasom de, en gång, alltid ihågkommas af dem de fram deles bilda. Jag törblifver Eder med all Konglig Nåd och Ynnest städse välbevågen.n Hr Biskop Faxes tal, då H. Muaj:t besökte katedralskolan, innefattade påpekningen deraf att H. Maj:ts närvaro var den största ära, som nå gonsin vederfarits Lunds elementarskola, samt att ingen af H. Maj ts företrädare benåaat den med en så hög bevågenhet. Derefter betackadss H. Maj:t för ullåtelsen att få inköpa ett bättre hus till skola i stället för det förut varande oI sunda mörka och trånga lärohuset. Vidare bönföll Hr Biskopen om den nåden, att skolsn måtte få heta Carolinska katedralskolan i Lund, och slutligen fäste Hr Biskopen H. Mej:ts uppmärksamhet derpå att den tolk, som dristat inför H. K. Maj:t höja sin svaga och åldriga stämma, snart tystnar. På detta och mycket mera svarade H. Maj:t: a Herr Biskop! Hvar och en af Oss har i sednare tider erkänt nödvändigheten att utvidga elementar-uudervisn ngen i denna fruktbärande och folkrika trakt. Ö vertsgad om nyttan att gitva ten större utsträckning åt Skol: uppfostran, i mån af rationens tillvext, biföll jag med nöje Eder begäran. I Mine Önskningar skola städse följa de personers i bemödanden, hvilka åtagit sig denne undoms ledning. Om den bör vara stolt öfver att erhålla sin första j bildning, i en boning som hyst den tappre Konung, j hvilken, oaktadt Sina olyckor, likväl lemnat Sveni skarne i art en böjelse för krigis:a bragder, så skola dess Lärare. med bibehållande af denna böjelse föreskrifva skyldigheten att aldrig eftersträfva dess användande annorunda än till törsvaret af Skardinaviska Halt-öns frihet och oberoende. Jag hyser den förhoppning att Försynen måtte länge förunna denna ungdom tillfredsställelsen att a Eder stämma, Herr B skop, emottaga töreskrifier oct råd, Jag tlörnyar Eder försäkran om min Kunglig Nåd cch Bevågenhet, Lunds Veckoblad har om allt detta meddela en så utförlig beskrifning, att den af tatstidnin gen, der den intager oiukring 4 Spalter, blitvi åberopad såsom offentlig bulletin. Enskilda underrättelser tillägga, att Han Maj:t vid sista postens afgång redan afrest frå Malmö, der äfven åtskillige Riddare blifvi nämnda, samt att han å bron vid Lemm bifvit mött af den studerande ungdomen, sor mangrannt dit aftågat. Chefen för den af stu Aaranda ; Tand hildadae vaktkornsen. Hr Löjt