Aftonbladet – 4 oktober 1837, sida 1

de plaver, som på många ställen smidas af mörkrets och våldets makter, våga s:g icke rätt fram i dagen, så länge de icke kunna rakna på sympatier bos Euvglands styrelse, eller ;ättare, så länge denna styrelse tvingas framåt af allmänna tänkesättet. Derföre betyder den majoritet, ehuru ripga, som reformsaken fått i det nya Unvderhuset, så oändligen mycket för Europa och för England. Den är ett veto mot Torystyrelse, och i fall ministeren kraftigt understödes af folket, utom parlamentet, torde den i drottningens och hofvets stämning för reformerna finna medel att tygla och besegra den lagstiftande aristotratiens öfvermod Den broschyr, som utkom straxt efter valens slut, under titel af: Landets invertes utsigter under det nya parlamentet, och hvilken uppgafs uttrycka ministerens tänkesätt och planer, väckte stark sensation bland allmänheten. Hade den verkligen innefattat kabinettets programm för den stundande sessionen, så hade i sanning reformens vänner icke haft mycket att vänta af Lord Melbourne. Alla de stora frågorna, kring hvilka striden hvälft sig de sednare åren, hade då varit så godt som öfvergfna eller stämda ned till en punkt, der de i det narmaste fallit tvllsammans med hvad Tories väl skulle kunna vara hågade att bevilja, i fall de finge flytta in i ministerbotellerna i Downing street. Lyckligtvis bafva de miniseriella bladen sedermera desavouerat innehållet af denna broschyr, och Lord Melbourne möter nu det nya parlamentet utan alt genom några förkunnade konsessioner hafva stämt ned modet hos sina och reformernas väuner. I Irland utföllo de nya valen med en starkare majoritet för ministeren än i Skottland (i sjelfva det egentliga England erhöllo Tories öfvervigten). Af de 105 ledamöter, Irland skickar till Underhuset, tillhöra 73 det liberala parti t och 32 Tories; således eger reformsaken bland de Irländske representanterue en majoritet af 41, nära dubbelt emot hvad den har bland de Skotska. Det blir alltså hufvudsakligen på en Irländsk majo-itet i Uuderhuset, som ministeren kommer att stödja sig. Detta har bragt Tor:es på den ideen att söka om möjligt kullkasta en hop af dessa val genom petitioner, som skola klandra dem. Dessa petitioner ingifvas till Underhuset och en komitå tillsättes, bestående af ledamöter inom huset, för att unde:söka, afhöra vittnen och döma i saken, TJngen ledamot, hvars val blifvit klandradt, får deltaga i någon sådan komite, äfven fastän icke i densamma är fråga om hans eget val. Nu hoppas Tories att på detta sätt, genom den Irländska liberala pluralitetens afligsnande från komitgerna, kunna få dem sammansatta åtminstone utll större delen af Tories. Och som dessa icke äro noggranna med lag och rätt då partiets fördel är i fråga, så hade Tories i sådan händelse vunnet spel och kunde måhända vid de då blifvande nya valen i Irland få in en och annan af de sina, eller å minstone aägsna några af de mest hatade bland OConneils så kallade svans. Men som all slags rätte gång i England är oskäligt dyr, så, fordras för verkställigheten af en sådan plan högst betydliga fonder. Dessa insamlas genom subskriptioner och Tories spara icke på styfvern. For att mota denna illpariga plan, hafva reformvännerne i Dublin hållit en sor sammankomst, der de öfverlagt om medlen att göra Tories anslag om intet och insamlat fonder for detta ändamål. Det har de sednare åren varit en allmän klagan i Storbritannien, att äfven under reformbillen mycket svek på hvarjehanoda sätt praktiseras vid parlamentsvalen, och att Tories förstått eludera verkan af denna bill, med hvilken afsigten dock var att förskaffa folket en fri och fullständig represeutation derigenom, att aristokratien utestängdes från inverkan på valen. Väl hafva städerna i allmänhet blifvit emanciperade och de ruttna köpingarnes tid är förbi; men i stället utölva Tory-possessionaterne vid valen i de Engelska grefskapen det mest olidliga tyranni öfver sina ar: endatorer. Som valsättet är öppet, så hafva dessa icke det ringaste skydd emot sina öfverherar, hvilka, i fall arrendatorerne icke rösta efter deras föreskrift, drifva dem från hus och hem eller på annat sätt låta dem känna verkan af sitt missnöje. Detta är ett sätt att dirigera valen. Ett annat, som äfven de stora possesstonaterne begagna och vid de sednaste valen difvit till en enorm höjd, är att uppgöra fingerade köpekontrakt om jord. En egeudomsherre delar sin egendom i