Aftonbladet – 3 oktober 1837, sida 2

r korn, 738 t:r halra, S,99v t:r NVvete, Sottv r malt, 1,530 t:r korngryn, 2,673 t:r ärter, ,6,766 lispund hvetemjöl 0. sS. Ve — Från Jergen har utförts i medeltal under de senare ; åren hvarje år 231,744 t:r sill. I sistnämnle stad är ett så kalladt nyttigt sällskap inrätadt, för industriens, sedlighetens och husslöjdernas uppmuntran, som redan börjat utveckla en gagnande verksamhet. Den nybyggda Theatern i Cristiania är nu mera fullbordad, och lärer komma att öppnas den 4 ds. I Direktionens underrat!else bärom meddelas åtskilliga reglor, hvarefter åskådarena vid representationerna böra rätta sig, såsom : att medan ridån är uppe, må ingen passera eller stanna på gången mellan bänkarna, ingen hafva hatten på hufvudet, hvarvid den anmärkningen tillägges, det man väntar af fruntimren, att äfven de antingen visa sig utan hattar, eller välja sådana hufvudbonader, som icke för de bakom sittande undanskymma scenen o. s. V. I Vid theatern äro engagerade åtta aktriser och femton aktörer. Orchesterns anförare är Hr Sehrumpf, Sångmästare Hr Muth-Rasmussen m. m. och bland den öfriga tjenstemannapersonalen anföres äfven en, hvars befattning vi lej kunna på Svenska öfversätta; det är nemligen en fru Bang, hvilken säges vara Pynte:kone. oo o— Det finnes i de Norska statsinstitutionerna, Nationalsederna och åsigterna mycket, som förtjenar efterföljd, och det är yrkandet på en sådan efterföljd, som gjort Norge till en stötesten och förargelse-klippa, för alla dem hos oss, Isom afsky reformer i någondera af dessa sa ker Det skall således tvifvelsatan bli dem en Jsöt lukt att förnimma, det äfven en och annan scen derstädes gifves, som man har skäl , latt önska ioke måtte bli gängse hos oss. En , Isådan är, t. ex. att gifva kalas vid uillfälle af lungdomens första Nattvards-gång, och att dervid utveckla samma stötande lyx i rätter och viner, som man träffar bland oss nästan hos hvar och en, som möjligen kan åstadkomma den med egna eller lanta ullgångar. En Insänr dare i Morgenbladet, som med skäl förtryter denna plägsed, beskrifver et dylikt kalas på följande sätt: I gästhuset blefvo vi alla öfverraskade af en förvånande mängd läckra och främmande rätter, ce hvaraf jag knappt käode namnet på en tionden del. Till lycka för mig och andre oinvigde, fanns bland gästerna en liten väl underrättad I Fru, som ex professo företog sig granskningen Al af värdionans anrättningar och talte med kän. naremin om Muacaroni från Neapel, Kaviar et från Astrachan, Gåslefverpastej från Strass burg 0. s. v., förutan 11 slags särskilda gelder 2 I se I n) och 13 sorters sylt, hvaraf flera voro komna ra! från Frankrike Åf buteljer var en talvik armå n. uppställd i matsalen och 1 sidorummet, hvaraf stt til en början funnos 50 st. med silfver folia de öfver korken, som utgjorde generalstaben och de öriga lederna voro försedda med påklistra4. de etiketter, som tillkännagåfvo deras olika innt nehåll. gt De gäster, som på något sätt hörde famil-: jen till, infunno sig först, och derefter tjogtals — TIhedersamma borgare, vanliga visitgångare och ett icke ringa antal hungrige parasiter, för att gratulera, bvilka, såsom vädergällning för sin artighet, blefvo bjudne att qvarstanna och pro visoriskt låskade med viner från Porto och Madeira. Slutligen började en del af den böljande församlingen röra sig till. de långa borden, som nastan svigtade urder cen rika bördan, hvartill så många länder mellan eqvatorn och 89:de graden, måst lemna sin tribut. Pen un ga Nattvards-gästen som man kallade bruden, infördes i all sin herrlighet, i ofverflöd behängd med guldkedjor och ringar. Under måltiden proponerades en mängd antingen intet eller för mycket sägan1de skålar, t. ex: välgång för hvar enkel nummer noll af hvar gäst i sönder, som måste drickas af alla; derefter en fästman for Nattvardsbarnet, som härvid af särdeles höflighet kallades Froken; — skål för brudevs goda vän i tankarna; — närvarande och frånvarande inklinationer för husets öfriga dottrar; — Ankarplatsens skil? — De ogiftes, giftes och lyckligen giftes! — Lycka för handeln och bränvinsbrännerierra icke att för gäta. — Husets välgång! — vardinnans skåll? — värdens skål! de bådas skål o. s Vv. När man nu föreställer sig, att de flesta af dessa skålar åtföljdes af niofalldigt hur a och ak AR Af